Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Friskolor negativa till offentlighetsprincipen

Eva-Lis Sirén
Eva-Lis Sirén Foto: BERTIL ERICSON

Många friskolor skulle lägga ned om offentlighetsprincip och meddelarskydd infördes, visar en undersökning från Friskolornas riksförbund. ”Anmärkningsvärt”, säger Lärarförbundets Eva-Lis Sirén som får stöd av MP:s Gustav Fridolin.

Friskolornas riksförbund har via undersökningsföretaget Demoskop undersökt vilka regleringar som skulle få förbundets medlemmar att inte driva vidare sin verksamhet. I Almedalen slog organisationen bland annat fast att 42 procent skulle lägga ned om ett förbud mot skolor drivna i aktiebolagsform skulle bli verklighet.

Undersökningen visar även att 13 procent inte skulle driva vidare sina skolor om offentlighetsprincipen, så som den gäller för kommuner, skulle bli verklighet för friskolor. Nio procent säger att de inte skulle driva vidare sin verksamhet om meddelarfrihet infördes.

Siffrorna är anmärkningsvärda, menar Eva-Lis Sirén, ordförande för Lärarförbundet.

– Jag tycker att detta är väldigt oroande och det höjer inte trovärdigheten för de fristående skolorna. Kan man inte vara öppen med sin verksamhet och erbjuda sina anställda meddelarfrihet så undergräver man sin egen situation och position. Öppenhet och insyn är oerhört viktigt när det gäller skattemedel, säger hon.

Claes Nyberg, vd för Friskolornas riksförbund, menar att siffrorna går att spåra till skolornas administrativa kapacitet. Enligt honom går det inte applicera de regler som gäller för offentligt driven verksamhet rakt av på friskolorna utan att i så fall anpassa dem till de förutsättningar som verksamheterna lever under.

– Problemet är att om du är en liten enhet så ska du ha både en fullständig arkivmyndighet, klara av skyndsam handläggning med full sekretessprövning vid varje dokument. Då måste du skapa rutiner som till och med några kommuner har svårt att göra. Och då har de en verksamhet för alla sina enheter som skolorna kan använda sig av.

Han är skeptisk till meddelarfrihet i friskolor, vilket förbundet även har uttryckt när regeringens utredningsförslag var ute hos dem på remiss. Claes Nyberg hänvisar till den nuvarande lag som skyddar företags­hemligheter.

– I den praxis som är utarbetad finns det en möjlighet att om det är allvarliga brister som leder till något olagligt så får man gå med uppgifterna till medierna. Sedan kan jag hålla med om att det kan vara svårt för en enskild anställd att veta var gränsen går. Men det gäller att informera medarbetarna vad som gäller, säger han.

Gustav Fridolin, språkrör för Miljöpartiet, köper inte argumentet om att det skulle bli administrativt för svårt för friskolorna att leva upp till samma krav som ställs på de kommunala skolorna.

– Det kravet ställer vi ju på en liten kommunal skola, säger han och fortsätter:

– Man ska kunna granska den verksamhet som vi lägger in våra skattepengar i. Jag är övertygad om att friskolorna kommer att kunna hjälpa varandra på ett sådant sätt att man vet hur man ska hantera sina papper och lämna ut dem till de som vill granska skolan, säger han.

För drygt två veckor sedan fastslog regeringen direktiv för en utredning kring offentlighetsprincipen i fristående skolor. Utredningen ska vara klar i oktober 2015.

Fakta. Undersökningen

Demoskop utförde undersökningen under perioden 19 maj–11 juni 2014. Totalt genomfördes 167 intervjuer via internet­enkät. Svarsfrekvensen var 38 procent. Med i undersökningen var såväl förskolor och grundskolor som gymnasieskolor.