Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Friskolor tjänar miljoner på kryphål i lagen

Foto: Jonas Lindkvist

Sveriges dyraste gymnasieutbildningar har blivit en guldgruva för fristående skolor. Genom att byta ut traktorer och skogsmaskiner mot kurser i paddling och hundträning kan skolorna dra in miljontals kronor på några få elever.

– Skolorna utnyttjar systemet. Ingen bryter mot lagen, men det var inte så här det var tänkt att fun­gera, säger Skolverkets programansvariga undervisningsråd Bengt Weidow.

Naturbruksprogrammet är Sveriges dyraste gymnasieutbildning. En fristående skola får upp till 229.100 kronor per elev, beroende på vilken inriktning de läser.

Kostnaden står skattebetalarna i elevens hemkommun för.

Motsvarande siffra för Sveriges största gymnasieprogram – samhällsvetenskap – är 79.500 kronor per elev.

Anledningen till den höga prislappen är att naturbruksprogrammet anses vara dyrt för skolorna eftersom det förväntas kräva ut­rustning och maskiner i miljonklassen.

Men flera fristående skolor får ersättningen utan att behöva lägga ett enda öre på kostsam utrustning.

På Skolverket kallas det internt för ”programmaskering” – att stoppa in en utbildning under ett program som ger mer pengar per elev.

Skolverkets Bengt Weidow säger att systemet missbrukas av friskolor som snabbt vill tjäna mer pengar.

– Ersättningen för det här programmet har nått en nivå som är oemotståndlig, säger han.

Upplägget blir särskilt tydligt på den i särklass dyraste gymnasieutbildningen – naturbruksprogrammet med inriktning skog.

Inriktningen är främst avsedd för framtida skogsarbetare, men öppnar även för arbete inom naturguidning.

Samtidigt står det skolorna fritt att strunta i de kurser som kräver dyra maskiner och reparationer eftersom det bara krävs en handfull obligatoriska kurser inom inriktningen skog.

Det är ingen tvekan om att det går att tjäna pengar på det här. 

DN:s granskning visar att bara 4 av 20 friskolor med skogsinriktning har utbildningar för exempelvis maskinförare.

I stället utbildar skolorna eleverna i äventyrssporter eller till att arbeta på hunddagis, som exemplen här intill visar.

– Det är ingen tvekan om att det går att tjäna pengar på det här, säger Bengt Weidow.

Gymnasieskolan Dille Gård utanför Östersund har inför höstens terminsstart gjort om sitt naturbruksprogram så att alla elever på djurinriktningen nu läser inriktning skog.

Därmed ökar ersättningen per elev med 54.400 kronor enligt riksprislistan, något som väckt kritik i en del av de kringliggande kommunerna med elever på skolan. Rektorn Hans Stenberg säger att ersättningen spelade in i beslutet.

– Givetvis finns det med i beräkningen. Men vi behöver pengarna för att kunna ge en bra utbildning. Det är väldigt dyra utbildningar och det är ganska svårt att få ungdomar att välja naturbruk, säger rektorn Hans Stenberg.

Är det rimligt att ni får lika mycket för en elev som ska arbeta på hunddagis, som skolor får för elever som behöver maskiner för flera miljoner kronor?

– Det kan man givetvis ifrågasätta. Men för oss är det bra att kunna samordna våra utbildningar och nyttja de resurser som finns.

Han säger också att eleverna har användning för de extra skogskurserna och att det gör dem mer anställningsbara, även om de inte ska arbeta i skogen.

Den dominerande friskolekoncernen med inriktning skog är Realgymnasiet som drivs av Lärande i Sverige AB. Friskolekoncernen lockar elever till sina skolor med löften om dykkurser och skidåkning på utbildningen ”Äventyrsturism”. Utbildningen räknas som naturbruksprogram med inriktning skog.

Trots att skolorna inte har den dyra utrustning som ersättningen är tänkt för kan de alltså dra in uppskattningsvis 30 miljoner kronor i år på sina 133 skogselever.

Hade eleverna i stället gått exempelvis turismprogrammet hade skolorna bara fått runt 13 miljoner kronor.

I Uppsala har den höga ersättningen lett till en rättslig konflikt mellan Realgymnasiet och kommunen som först vägrade att klassa friskolans friluftsutbildning som en skogsutbildning.

Realgymnasiet. Foto: Jonas Lindkvist

Realgymnasiet har expanderat kraftigt de senaste åren och ägarbolaget har ökat sin omsättning från 122,5 miljoner kronor till 358,7 miljoner kronor på fem år.

Arbetsförmedlingen bedömer att chanserna till jobb inom skogsbruket är goda, men kan på DN:s uppmaning inte göra någon bedömning för äventyrsguider. Yrkesgruppen är för liten för att finnas med i myndighetens arbetsmarknadsprognoser.

Det finns även en ekonomisk konflikt mellan de skolor som anordnar naturbruksutbildningar med djur. Skolor vars elever arbetar med smådjur som kaniner får enligt riksprislistan lika mycket pengar som skolor med mer resurskrävande hästelever.

Sveriges Ridgymnasium med fem skolor runt om i Sverige bytte 2013 ut sin programinriktning Djur mot Lantbruk och får nu tiotusentals kronor mer per elev.

Skolchefen Robert Bengtsson säger att den orättvisa fördelningen mellan djurutbildningarna delvis ligger bakom beslutet.

– Det finns skolor som drar ned ersättningen till ridgymnasierna, genom att ha djurutbildningar med hundar och kaniner. För dem krävs inga stall eller personal på plats dygnet runt. Hade det inte varit för dem hade vi inte behövt det här, säger han.

Enligt vad DN erfar kommer den nya yrkesprogramsutredningen som presenteras på tisdag att föreslå olika ersättningsnivåer för djurutbildningar med häst respektive sällskapsdjur för att komma åt problemet.

Mikael Delin
mikael.delin@dn.se 


Läs mer. ”Omoraliskt mot skatte­betalarna och eleverna”

Elin Dahm, rektor på Jällagymnasiet. Foto: Jonas Lindkvist

I Uppsala försökte kommunen stoppa utbetalningen till en av Sveriges dyraste friskole­utbildningar. Men friskolan vann i rätten och får nu en kvarts miljon kronor per elev.

– Det är omoraliskt, säger Lars-Olof Jansson på Uppsala kommun.

Det finns två skolor med naturbruksprogrammet i Uppsala kommun.

Den ena skolan – kommunala Jällagymnasiet – ligger en knapp mil utanför Uppsala, i ett skogs- och lantbruksområde. Den andra skolan – fristående Realgymnasiet – ligger mitt i Uppsala, två kvarter från centralstationen.

Skolorna har på papperet liknande utbildningar, naturbruks­programmet med inriktning skog.

På kommunens naturbruksgymnasium går i dag 24 elever skogs­inriktningen. När DN besöker skolan är några av dem ute i skogen och arbetar med maskinerna som väger över 14 ton.

– Vi har vanligtvis tio skogsmaskiner. De billigaste kostar kanske 35.000 kronor i månaden att hyra, de dyraste runt 75.000 kronor. Sedan tillkommer ju kostnader för vagnhallar, reparationer och drivmedel. Det är klart det är dyrt, men de här eleverna ska arbeta i Sveriges farligaste bransch. De behöver en riktig utbildning, säger rektorn Elin Dahm.

Utbildningen är dyr för skolan, men så får de också en kvarts miljon kronor per elev från kommunen.

Enligt lagen måste kommunen därför ge lika mycket pengar till det fristående Realgymnasiet. Där utbildas skogseleverna bland annat till att arbeta med äventyrsturism. En utbildning som inte kräver samma typ av maskiner. Läs hela artikeln

Fakta. 8.000 elever studerar på naturbruksprogram

• Friskolor får samma ersättning per elev som kommunerna ger motsvarande kommunala utbildningar.

• Finns ingen liknande kommunal utbildning, vilket ofta är fallet med naturbruksprogrammet, används Skolverkets riksprislista. Enligt den får skolan följande ersättning för varje elev på utbildningarna under 2015:
Inriktning skog 229.100 kronor
Inriktning trädgård 213.100 kronor
Inriktning lantbruk 213.100 kronor
Inriktning djur 174.700 kronor

• Motsvarande ersättning för elever på de tre största programmen är:
Samhällsvetenskap 79.500 kronor
Naturvetenskap 85.200 kronor
Ekonomi 78.800 kronor

• Totalt studerar drygt 8.000 elever på gymnasieskolans naturbruksprogram. Ersättningen för naturbruksprogrammets inriktningar tillhör de som ökat mest. Sedan 2012 har ersättningen i snitt ökat med 20 procent. Snittökning för övriga utbildningar är 12 procent.

• Det finns 20 fristående skolor som erbjuder den dyraste utbildningen, naturbruksprogrammet med inriktning skog, och lika många kommunala eller landstingsdrivna skolor. Av de 20 fristående skolorna är det bara 4 som erbjuder maskinförarutbildning. Av de kommunala och landstingsdrivna skolorna har 17 av 20 utbildningen.

DN

Fördjupning. Mer om friskolor

• Tidigare rapportering. Friskola höjer inte lärarlöner: Skolpengen höjs för att öka lärarlönerna. Men trots det kommer friskolan Internationella Engelska skolan inte höja lönerna för sina Stockholmslärare. Läs artikeln

• Tidigare rapportering. Lönsamt – men lågt intresse för nya friskolor: Friskolorna fortsätter vara en mycket lönsam affär – för en del. DN:s genomgång visar att åtta av de största skolkoncernerna tillsammans gjorde ett rörelseresultat på drygt 640 miljoner kronor. Men intresset för att öppna nya skolor är det lägsta på tio år. Läs artikeln

• Tidigare rapportering. Här går nästan vartannat barn i en friskola: I Täby och Upplands Väsby går mer än 40 procent av grundskoleeleverna i friskolor. I Nynäshamn är det bara en av hundra – och i Nykvarn finns endast kommunala skolor. Läs artikeln

DN:s samlade rapportering om friskolor