Det var i ljuset av föräldrakampen om skolan i den lilla byn Drevdagen i Älvdalens kommun som friskolereformen växte fram. Föräldrarna höll skolans sju barn hemma i stället för att skicka dem till Idre. I och med reformen kunde föräldrarna starta sin egen lilla skola.
- Det var nog ingen som såg koncerner framför sig. Diskussionen handlade om att det skulle finnas alternativ till den kommunala skolan. Det skulle finnas föräldradrivna skolor och Drevdagen var fortfarande aktuellt, säger dåvarande skolministern Beatrice Ask (m).
Ingen av de skolpolitiker DN har talat med, som var aktiva för tio år sedan, kunde förutspå friskolornas utveckling mot en privat centralisering och några få stora aktörer.
I dag har tolv koncerner fem skolor eller mer. De står för en dryg tredjedel av ansökningarna om att få starta nya skolor 2004.
En som har reagerat på koncernerna är Mats Ekholm, generaldirektör för Myndigheten för skolutveckling. Han menar att det är viktigt att hålla ett öga på vad som händer med dem.
- Dagens skolkoncerner är huvudmän stora som kommuner, konstaterar han.
Men i dessa huvudmän går det inte att få insyn i ekonomi, styrelse eller framtidsplaner på samma sätt som det går i en kommun.
När friskolereformen kom var Anders Hultin, i dag vd i skolkoncernen Kunskapsskolan, sakkunnig på utbildningsdepartementet. Men även han bedyrar att han aldrig kunde ana hur friskolorna skulle utvecklas.
Beatrice Ask och utbildningsminister Per Unckel (m) drev 1992 igenom friskolepropositionen där det beslöts att friskolor hade rätt till samma kommunala bidrag som kommunala skolor. Det var upptrampad mark de vandrade på. Redan Göran Persson (s) hade som utbildningsminister sett till att de kommuner som ville kunde ge bidrag till friskolor.
Jan Björkman (s), mångårig skolpolitiker och ordförande i utbildningsutskottet, bekräftar också han att bilden av en friskola var en liten skola.
- Diskussionen handlade mycket om procentsatsen och att friskolorna skulle få likvärdiga villkor som kommunala skolor, minns han.
Men ingen kunde se hur man skulle kunna göra friskolor till en vinstdrivande verksamhet.
Anders Hultin konstaterade först i mitten på 90-talet då han arbetade på Friskolornas riksförbund att skolorna måste bli stora för att överleva.
- Små friskolor kommer att behöva slå sig samman i större sammanhang och nätverk. Bland annat för att få skalfördelar och klara generationsskiften, säger Anders Hultin.
- Vi som startade Kunskapsskolan tog intryck av det amerikanska företaget Edison schools. Idén att göra det i större skala hade de redan anammat. Vi såg att förutsättningarna för att driva en sådan typ av verksamhet är bättre i Sverige. Den offentliga finansieringen är mycket längre driven i Sverige än i USA, där de privata skolorna är beroende av kommunala politiska beslut.
- På lång sikt kommer det att vara fler friskolor än kommunala, spår Anders Hultin.
Han anser att privata företag har bättre förutsättningar att driva bra skolor.