Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Fusk med mat ska kunna ge två års fängelse

Foto: Fredrik Funck

Matfusk ska i framtiden kunna ge upp till två år i fängelse. Det föreslås i en utredning som regeringen har beställt. I dagsläget är maxstraffet böter, trots att fusket kan vara hälsofarligt och omsätter mångmiljonbelopp.

Fusk med livsmedel är en lönsam bransch och enligt Europeiska polisbyrån, Europol, har det blivit en ny marknad för den organiserade brottsligheten. Liten risk och stora vinster är det som lockar. I Sverige riskerar fuskarna på sin höjd böter.

Men nu föreslår regeringens utredare att straffsatserna skärps och att matfusk ska kunna ge upp till två års fängelse.

– Det har blivit mer och mer frekvent med livsmedelsfusk och det handlar också om allvarligt fusk som har skett. Därför tillsatte jag en utredning som bland annat hade i uppdrag att särskilt titta på fängelsestraff, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S).

Läs också: 60-tal fall avslöjades förra året

Utredaren Mats Wiberg har haft ett år på sig och föreslår att fängelse ska bli följden när det gäller särskilt allvarliga överträdelser av lagen. Det handlar om sådant som innebär eller kan innebära en fara för människors eller djurs liv eller hälsa, vara omfattande vilseledande eller innebära försvårad spårbarhet.

– Det är totalt oacceptabelt att föra konsumenterna så bakom ljuset som man har gjort i vissa fall, men fusket är också ett hot mot de svenska varumärken som ska stå för livsmedelskvalitet, säger Sven-Erik Bucht.

Generellt går matfusket ut på att utnyttja statusen hos dyrare produkter och ersätta dem med billigare. Flaskan med dyr olivolja innehåller en billig variant, kaffe och te späs ut, saffran är färgade strån. Typexemplet är det köttfusk som avslöjades i Stockholm för ett år sedan. Importerat kött packades om och såldes som svenskt och ekologiskt.

– Det är helt avgörande för konsumenter att man får det man betalar för. Det finns ett engagemang hos konsumenter att försöka agera mer hållbart, att man är beredd att betala mer för kvalitet. Men det finns ingenting som kan få en att tappa sugen så mycket som när det avslöjas att det är fusk och att man är lurad, säger Per Bolund, konsumentminister (MP).

Han är övertygad om att en lagskärpning och fängelsestraff kommer att avskräcka fuskarna.

– Anledningen till fusket är att man tjänar pengar på det. Löper man risken att få ett mycket kännbart straff och till och med åka i fängelse, då kommer många att hålla sig och inte ta den risken, säger Per Bolund.

Hästköttskandalen för fyra år sedan var en väckarklocka när det gäller livsmedelsfusk. Efter skandalen beslutade EU att livsmedelsbedrägerier ska vara ett prioriterat område.

Sedan dess har en rad avslöjanden skett. Europol har samordnat en rad räder och beslagtagit många ton falsk mat. ”Det här är inte små amatörer som står i köket och fifflar. Det handlar helt och hållet om organiserad brottslighet, samma gäng som handlar med droger eller trafficking”, sade Chris Vansteenkiste, ansvarig för Europeiska polisbyrån, Europols avdelning för livsmedelsbedrägerier till DN i en tidigare artikel.

Sverige har tidigare haft fängelsestraff för brott mot livsmedelslagen men det togs bort 2006. Livsmedelsverket har länge krävt att det återinförs.

Straffrättsligt är livsmedelsbrott i dag en förseelse, det vill säga ett brott på samma nivå som snatteri. Förutom att inte verka avskräckande gör den låga straffsatsen att väldigt få fall av livsmedelsfusk leder till åtal eftersom polis och åklagare prioriterar brott efter hur hårda straff de ger.

Det låga straffet innebär även att preskriptionstiden är relativt kort, två år. Om påföljden istället är fängelse i minst sex månader ökar preskriptionstiden till fem år.

Matfusk är många gånger internationellt, att skärpa straffet är helt i linje med EU:s inställning.

– EU har tagit beslut i rådet om att vi ska skärpa konsumentlagstiftningen på EU-nivå och att vi ska samverka mycket bättre mellan konsumentmyndigheterna. Ser man ett fusk i ett land då sprids kunskapen och att man kan stoppa det även i andra länder, säger Per Bolund.

– Det är ju ibland ligor över hela Europa och då är det effektivt om man agerar i flera länder samtidigt.

För vissa överträdelser föreslås böter finnas kvar. Men när det gäller mindre allvarliga brott föreslår utredaren att sanktionsavgifter ska ersätta straff. Det kan handla om administrativa missar, som att den som startar en restaurang inte har registrerat det. Den typen av brott ska inte behöva gå via polisen utan kontrollmyndigheter ska kunna besluta om en sanktionsavgift.

– Men det ska fortfarande vara väldigt tydligt att man har överträtt lagstiftningen. Avgiften kan bli betydande, den föreslås ligga på mellan 1.000 kronor och 100.000 kronor, säger Sven-Erik Bucht.

Utredningen ska nu ut på remiss. Om allt går enligt plan kan lagändringen träda i kraft den 1 juli 2018.


Grafik: Johan Andersson. Fakta: Jannike Kihlberg. Foto: Alamy.


 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.