Att de nekade till terroranklagelserna hjälpte inte.

Brottsrubriceringen är stämpling till terrorbrott, något som aldrig prövats förr vid svensk domstol. Rätten i Göteborg var djupt oenig om hur bevisen mot de båda åtalade skulle tolkas.

En av de båda domarna ville fria, liksom en nämndeman. Den andre domaren och två av nämndemännen valde att fälla.

Med fyra års fängelse placerade de dessutom straffet högre upp på skalan än vad åklagaren hade begärt.

– Det var kanske inte helt väntat, säger vice chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström.

– Men jag hade yrkat på minst tre år, det var minimum. Vad som helst därutöver är jag nöjd med.

Mycket av materialet i målet byggde på information från Säkerhetspolisen (Säpo).

– En viktig dom, konstaterar Anders Thornberg, chef för Säpos avdelning för säkerhetsåtgärder.

– Säkerhetspolisen har lagt ner stora resurser på det här fallet.

Domen kommer att överklagas. Tingsrättens bedömning är inte det sista juridiska ordet i frågan.

– Vi ser fram mot den fortsatta prövningen i hovrätten, säger Thornberg.

Just det stora inslaget av material från Säpo var ett problem i det här fallet, tycker Johan Eriksson, som försvarat en av de dömda, en 26-åring från Spånga.

– Faran är upplägget, att man blandar underrättelseinformation med traditionell bevisning, säger Eriksson.

Här fanns telefonavlyssning, buggade rum, och annan dold spaning.

– Utgångspunkten är att vissa personer påstås vara medlemmar i al-Shabaab, säger Eriksson. De personerna är inte hörda och har inte fått kommentera det. Det är Säpo som påstår så. Jag vet inte hur det är.

Hur ska då en kontakt med en sådan person bedömas?

– De väver ett nät av bevisning som kan se övertygande ut, säger Eriksson om Säpo och åklagaren. Men om man studerar värdet av bevisningen så tycker jag inte att det är imponerade.

Den ene av de dömda medger att han varit på läger med al-Shabab men hävdar att han flydde därifrån. Den andre nekar till lägervistelse, men säger sig sympatisera med al-Shababs religiösa verksamhet.

De två som skrev sig skiljaktiga från tingsrättens dom konstaterar bland annat att det inte straffbart att hysa sympatier för en terrororganisation.