Jenny Berglund, redaktör till boken ”Ramadan – en svensk tradition”, svarar på fyra frågor om högtidens roll i det svenska samhället.
Redaktörerna Jenny Berglund och Simon Sorgenfrei släppte förra året ”Ramadan – en svensk tradition”. Med boken vill de visa den mångfald av traditioner som förknippas med ramadan i Sverige.
1. På vilket sätt är ramadan en svensk tradition?
– Det finns många sätt att fira ramadan på. I Sverige har en del tagit intryck av traditioner som till exempel svensk matlagning. Kocken på vårt boksläpp serverade soppa, vilket är vanligt under ramadan. Men han serverade den tillsammans med västerbottenpaj.
2. Hur ser icke-muslimer på högtiden i Sverige?
– Det finns en stor nyfikenhet samtidigt som många inte vet vad ramadan handlar om. Många känner inte till att fastan är en solidaritetshandling som handlar om att sympatisera med de fattiga. Jag tror inte heller att många vet om hur mycket välgörenhetsarbete som sker under ramadan där muslimska föreningar bland annat delar ut mat till fattiga.
3. Hur har ramadans roll i Sverige förändrats?
– Framförallt har handeln vaknat till liv. Ramadan omsätter en miljard kronor i Sverige och jag läste att föräldrar köper presenter för 7.000 kronor till sina familjer under högtiden. En del muslimer är kritiska till kommersialiseringen men många är även glada över att ramadan syns i Sverige. Det tog lång tid för handeln att upptäcka detta men nu börjar det ändras.
4. Hur tror du att firandet av ramadan kommer att se ut i Sverige om 10 år?
– Jag tror att handeln kommer att bli ännu större och kanske får även restaurangbranschen upp ögonen för ramadan. I vårt arbete med boken har vi sett att många väljer att inte fasta och kanske fortsätter den utvecklingen. Det uppkommer också flera varianter på fastan. Jag har till exempel mött en familj som chipsfastar. Då för barnen inte äta chips men väl riktig mat.