Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Fyra spår i Palmemordet

Foto: Victor Lundberg/TT

Under årens lopp har det presenterats flera olika teorier om vem eller vilka som mördade statsminister Olof Palme. Här är några av de vanligaste teorierna, vad som talar för respektive mot dem.

Foto: Anders Holmström

Foto: Christer Pettersson

Den kriminellt belastad missbrukaren från Sollentuna är den enda personen som fått mordanklagelserna prövade i domstol, och som har friats. Han avled år 2004, 57 år gammal.

Christer Pettersson var dömd för flera grova brott, bland annat dråp. Han kunde vara mycket våldsam, men flera ifrågasätter att han skulle vara en planerad mördare. Det finns inga uppgifter om att han någonsin har använt skjutvapen.

Christer Pettersson var i centrala Stockholm under mordkvällen för att få tag på amfetamin. Han påstod att han hade åkt hem innan Palme mördades.

I december 1988, drygt två år och nio månader efter mordet pekade Lisbet Palme ut honom. Konfrontationsfilmen har fått hård kritik. Lisbet Palme visste exempelvis att den misstänkte skulle vara en missbrukare.

Även andra vittnen ansåg sig känna igen Pettersson. En bekant till honom sade att han sett Pettersson vid biografen Grand.

En oenig tingsrätt dömde Pettersson till livstids fängelse men hovrätten friade.

Enligt domstolen var risken för felaktiga utpekanden alltför stor. Lisbet Palmes ursprungliga beskrivning av gärningsmannen var knapphändig och annorlunda.

Petterssons bekant var starkt drogpåverkad under mordkvällen och utpekandet skedde tre år efter mordet.

Foto: ROLF HAMILTON

Foto: PKK-spåret

Under juli 1986, några månader efter mordet, bedömde dåvarande spaningsledare Hans Holmér att den kurdiska organisationen PKK antagligen låg bakom mordet på Olof Palme. Han kopplade samman det med två tidigare mord, ett på Stora Torget i Uppsala år 1984 och ett vid Medborgarplatsen i Stockholm år 1985. Vid båda tillfällena sköts kurdiska män som båda hade hoppat av och brutit med PKK. Motivet att också mörda Sveriges statsminister skulle vara att PKK i Sverige klassades som en terroristorganisation.

Hans Holmér hade förklarat att polisens mål var att ”slå mot organisationen med sådan kraft att PKK rasade samman så att brott kunde beivras och utvisningar äga rum”. På så sätt skulle personer våga berätta vad de visste om mordet på Olof Palme.

Åklagarna var dock kallsinniga och menade att bevisen inte höll. Till sist, i januari 1987, slog polisen till mot 27 personer. De flesta skulle gripas och förhöras, medan tre personer skulle begäras häktade för mordet i Uppsala.

Men förhören gav inget nytt och de tre som skulle häktas släpptes.

Hans Holmér lämnade därefter mordutredningen och PKK-spåret fick en lägre prioritet. En av de senaste åtgärderna var ett förhör PKK-ledaren Abdullah Öcalan i början av 2000-talet.

Foto: Rolf Söderberg

Foto: Polisspåret

Det finns ett stort antal spår som räknas hit. Gemensamt är tips om att enskilda poliser eller grupperingar inom polisen har varit inblandade i mordet på statsministern. Teorierna har kopplats till poliser som hade högerextrema åsikter och ett starkt hat mot Olof Palme. Även vittnesuppgifter om personer med walkie talkies i centrala Stockholm brukar kopplas till polisspåret.

Ofta ses polisspåret också som en förklaring till att polisen har varit mer intresserad att sätta dit en missbrukare som Christer Pettersson, i stället för att intressera sig för teorier om ett organiserat mord.

Att det fanns högerextrema poliser och grupperingar inom polisen är utrett. Det finns bland annat rapporter om en polis som direkt efter mordet ringde till vakthavande och förklarade att han var nöjd med att Palme mördades.

Ett annat tips går ut på att ett möte ska ha hållits i polishuset i Norrköping före mordet. Enligt tipsaren diskuterades Olof Palmes planerade resa till Moskva några månader senare. Men tipsarens uppgifter var mycket vaga. Han kunde inte ange namn på deltagarna.

Granskningskommissionen kunde inte finna mycket substans i tipsen om att poliser skulle vara inblandade, men menade ändå misstankarna borde ha utretts bättre.

Foto: Mike Hutchings

Foto: Sydafrikaspåret

Olof Palme var starkt engagerad i kampen mot det dåvarande rasistiska apartheidsystemet i Sydafrika och hade nära kontakter med ANC, som senare under Nelson Mandela tog makten.

En vecka före mordet höll Olof Palme ett tal i Folkets hus där han fördömde regimen i Sydafrika. Han sade att ”om människor runt om i världen bestämmer sig för att apartheid skall avskaffas så kommer systemet att försvinna”.

En som pekats ut som hjärnan bakom mordet är sydafrikanen Craig Williamson. År 1985, före mordet, hade han just lämnat sitt arbete inom den sydafrikanska polisen. Enligt egna uppgifter var det av personliga skäl, men tipsare påstod att han ägnade sig åt att planera mordet på Olof Palme. Själv har han bestämt avfärdat anklagelserna. En annan, sydafrikan Anthony White, påstås ha varit den som utförde mordet. Även han har bestämt nekat och förklarade sig villig att samarbeta med mordutredarna i Sverige.

De svenska mordutredarna reste till Sydafrika och förhörde flera av de utpekade. Än i dag tillhör Sydafrikaspåret ett av de mest prioriterade i mordutredningen. Utredarna försöker bland annat identifiera två män som fångades på bild på Arlanda dagen efter mordet, när de var på väg att lämna Sverige.

Foto i text: Anders Holmström/TT, Rolf Hamilton/TT, Rolf Söderberg, Reuters