Sverige

Gamla jultraditioner slås ut av nya trender

Foto: Maria Westholm

Julen är traditionalisternas högborg. Varje detalj ska vara som den alltid varit. Samtidigt är julen en högtid i ständig förändring. DN har kartlagt de nya jultrenderna.

Sofia Persson lägger de sista paketen i bostadshusets postlådor. Det markerar slutet på årets mest hektiska arbetsvecka.

När hon började extrajobba som brevbärare för tio år sedan tog julkorten upp nästan all plats i postsäcken. Men sedan dess har korten minskat med några miljoner varje jul.

I stället har de ersatts av paket som beställts på internet. I år räknar Posten med att svenskarna näthandlar julklappar för 4,6 miljarder kronor.

– Det har definitivt blivit mer paket. Vi har tagit in hyrbilar för att få ut allt i tid, säger Sofia Persson.

Det är inte bara julklappshandlandet och kortskickandet som förändrats. Med små steg tipp-tappar svenskarna bort från gamla tiders folkhemsjul.

Hos landets frivilligorganisationer märks att fler struntar i en jul hemma, för att i stället dela den med främlingar.

– Det har blivit en riktig utmaning att se till att alla som vill vara volontärer får vettiga uppdrag som verkligen behövs, säger Yvonne Borg på Stockholms stadsmission.

Det ökade intresset för att göra något gott under julen syns också på de många nya privata initiativ som dyker upp. Ett av dem är Skokartongsappellen.

Under hela december har de samlat in skokartonger med julklappar till behövande. I dag delas de ut under ett julfirande i Alvik i Stockholm.

– Jag tror att intresset för att fira jul med främlingar på det här sättet har funnits länge. Men med sociala medier är det lättare att se möjligheten och organisera sig, säger initiativtagaren Sofia McConnochie.

Det finns fler tecken på att den traditionella julen är i förändring:

Hundratusentals svenskar reser utomlands över jul och nyår.

Den utrotningshotade ålen försvinner från julborden.

Bara 82 procent av svenskarna känner till julens koppling till Jesus.

Men att ändra i traditioner gör man inte ostraffat. När rektorn på en skola i Bromölla ville ta bort tomtar och pepparkaksgubbar ur årets luciatåg utsattes hon för en massiv hatkampanj på nätet.

Att syftet egentligen var att ha ett ännu mer traditionellt luciatåg struntade kritikerna i.
Även förra året uppstod en hetsig debatt när två rasistiska karikatyrer klipptes bort ur Kalle Ankas julprogram på SVT. Censur, skrek kritikerna som tyckte att SVT och Disney förstörde en fin tradition.

Oskar Sjöström, författare och doktorand i historia vid Stockholms universitet, var en av dem som reagerade på det höga tonläget. Han kände igen argumenten från en annan tid då utländska, moderna influenser fick inflytande på den svenska jultraditionen.

– Debatten om Kalle Anka var väldigt lik den som uppstod under 1920-talet. Då pratade man om en kulturrevolution, att det svenska samhället höll på att förändras och att det syntes i de förändrade jultraditionerna, säger han.

1928 skrev folklivsforskaren Hilding Celander boken ”Nordisk jul” där han förde i bevis hur den nya, moderna jultomten och de massproducerade pepparkakorna tvingat bort den traditionella julbocken och de hemmagjorda bakverken.

De hade ”slagit den gamla julen och dess fornärvda utformning i spillror”.

– Hilding Celander rasade mot kulturimport och urholkning av svenska traditioner, precis som man gör i dag. Men allt förändras. Det man vill försvara i dag hade aldrig accepterats för hundra år sedan, säger Oskar Sjöström.