För fyra år sedan sprang skogsinventeraren Hans Sundström upp för en backe nära naturreservatet Vällingsjö urskog i Ångermanland. "Wow, vilken fin skog", tänkte han och ringde länsstyrelsen som just då höll på att kartlägga all skog i landet med höga naturvärden.

Två tjänstemän åkte ut för att titta på skogen. I deras protokoll kan man läsa att skogen Hans Sundström hittat fick näst högsta betyg på en femgradig skala över skyddsvärdet. Tjänstemännen räknade till tretton signalarter eller arter som är rödlistade i just den här skogen. Att en art är rödlistad betyder att den är hotad.

- Här är katastrofen - den riktiga massakern, säger Hans Sundström, som i dag arbetar ideellt för Naturskyddsföreningen. 180 grader runt omkring honom och fältbiologen Sofia Lundell breder hygget ut sig - det är vad som finns kvar av skogen han hittade.

Tittar man inte så noga ser det ut som stubbar och ris. Tittar man närmare ser man rödlistade vedsvampar som doftticka och gräns­ticka och en och annan kapad sälg. Man ser sönderkörda lågor, som självdöda liggande träd kallas - trädvrak som är något av skogens artnav.

Tjänstemännen på länsstyrelsen i Västernorrland som inspekterade skogen och gav den näst högsta betyg var indirekt ute på Naturvårdsverkets uppdrag. 2003 och 2004 letade verket med hjälp av länsstyrelserna efter skogar med höga naturvärden, skogar som det var värt att göra reservat av.

Men alla fina skogar som hittades i landet kunde inte skyddas. Riksdagens miljömål säger nämligen att 400.000 hektar ska få någon sorts formellt skydd före 2010. Vid inventeringen hittades mer skog än vad som rymdes i målen. De minst fina sorterades därför bort. Skogen som Hans Sundström upptäckte var en av dem.

DN:s granskning visar att bara i Västernorrland har 510 av de 8.381 hektaren skog som hittats och klassats som skyddsvärd anmälts för avverkning - med länsstyrelsens goda minne. "Vi har inga resurser för, och det ingår inte heller i vår myndighets roll, att följa upp vad som händer med områden som vi har släppt", som naturvårdshandläggaren uttrycker det.

I dag avverkas rekordmycket skog i Sverige. Stor efterfrågan har drivit upp både priserna och avverkningstakten de senaste åren.

DN har tittat på vad som hänt med områden som klassats som skyddsvärda i fem stora skogslän i norra Sverige där prisstegringen och virkesbristen just nu är som störst - Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Gävleborg och Dalarna. Sedan inventeringen började 2003 har skogsägarna hunnit anmäla att de vill avverka en yta på 11.000 hektar. Det motsvarar lite mer än 15.700 fotbollsplaner av skogar. Hittills i år har 489 hektar anmälts bara i Dalarna. I Västerbotten är det 497 hektar och i Norrbotten 253.

Satt i relation till den totala ytan av områden som klassats som skyddsvärda i de här länen utgör de avverkningsanmälda skogarna mindre än tre procent.

Att ett område är avverkningsanmält betyder inte nödvändigtvis att det blir avverkat. Bara att mark­ägaren som vill avverka har ett antal år på sig att sätta i gång.

En naturvårdshandläggare i Norrbotten påpekar att DN:s siffror förmodligen ligger i underkant. Många avverkningsanmälningar ligger på små områden som inte sparas på kartor digitalt. Samkör man register så dyker inte mindre områden upp eftersom de står i en pärm på länsstyrelsen i Luleå.

Bilden av att också de allra finaste gammelskogarna avverkas i skogsruschen förstärks när DN ber Skogsstyrelsen samköra sitt register över värdefulla områden, så kallade nyckelbiotoper, med avverkningsanmälningar.

Åtminstone var tionde nyckelbiotop och kanske så mycket som vart fjärde av småskogsbrukets områden har anmälts för avverkning de senaste tio åren.

Skogsstyrelsen har inte någon övergripande koll på hur mycket gammelskog som huggs ner. Men de ger ändå en bild av läget som liknar den i DN:s undersökning.

- Vi får in systematiska data på att områden som har höga naturvärden också får stryka på foten, förklarar Erik Sollander på Skogsstyrelsen.

Genom att titta på satellitbilder upptäckte de till exempel att 1.200 hektar nyckelbiotop som fotograferats 2001 saknades 2005. Eller som Erik Sollander uttrycker saken:

- Jävlar i havet - de har försvunnit.

Generaldirektören på Skogsstyrelsen Göran Enander menar att dagens virkesrally, som han kallar det, är det största hotet mot den biologiska mångfalden.

- I dag avverkas gammelskogar i stor omfattning, säger han. Det finns ett stort element av brådska. De mest framstående skogsbiologiska forskarna i landet är eniga om att den biologiska utarmningen fortsätter.

Hans Sundström som hittade en skog 2003 tycker precis som generaldirektören att det finns "ett stort elementet av brådska".

- Jag måste göra det här. Det här året och de närmaste är väldigt viktiga för att vi ska klara gammelskogarna, säger han.

Det hänger en GPS på Hans Sundströms axel där han kliver runt på hygget. Tillsammans med Sofia Lundell gör han en röd prick på en digital karta för varje rödlistad art, varje nedhugget naturvärdesträd. När de är klara har det blivit 400 prickar.