Mitt DN
logo-woman
välkommen
Vill du göra adressändring, göra uppehåll eller anmäla utebliven tidning?
Mina bokmärken
Skribenter jag följer
Mina bokmärken
Det är lite ensamt här inne

Klicka på bokmärkessymbolen vid artikeln för att spara i denna lista

Ta bort markerade
Avbryt
Vill du ta bort markerade bokmärken?
Avbryt
DN granskar Polisen och den organiserade brottsligheten

Gängmedlemmarna är brickor i ett spel

Bokmärk artikel
Gängmedlemmar i kriminella nätverk sätts oftast på säkerhetsfängelser som Hall.

Foto: Magnus Hallgren Gängmedlemmar i kriminella nätverk sätts oftast på säkerhetsfängelser som Hall.

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

  • 0
  • 0
  • 0
  • 0

Kampen mot de kriminella gängen har blivit en prestigefråga både för polisen och rege­ringen. DN kan i dag berätta att även Kriminalvården använder den svenska maffian som en bricka i ett spel om pengar. För gängen själva kan fängelsevistelser innebära en chans att växa sig ännu starkare.

Kampen mot de kriminella gängen har blivit en prestigefråga både för polisen och rege­ringen. DN kan i dag berätta att även Kriminalvården använder den svenska maffian som en bricka i ett spel om pengar. För gängen själva kan fängelsevistelser innebära en chans att växa sig ännu starkare.

– Två gängmedlemmar in, tre ut. Det är ibland den oönskade konsekvensen av att gängkriminella hamnar bakom galler.

Det menar Bengt-Olof Berggren, chef för Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet, en myndighetsgemensam satsning i Västra Götaland.

Annons:

Bakom murarna kan gängen växa sig större – trots Kriminalvårdens försök att stoppa deras expansion.

Omkring 300 av drygt 5 000 personer på svenska anstalter bedöms av Kriminalvården tillhöra den organiserade brottsligheten. Det motsvarar omkring 6 procent. Bland de mest framträdande gängen är Hells Angels, Bandidos och Black Cobra, enligt Kriminalvården.

För att undvika maktkamper och att en viss grupp tar över hela avdelningar, har Kriminalvården valt att skilja gängmedlemmarna åt. Många placeras på högsäkerhetsfängelser, där risken för fritagning är minst. Det handlar om anstalter som Hall, Kumla och Saltvik.

För polisen och regeringen har kampen mot den organiserade brottsligheten lyfts fram som en av de viktigaste frågorna.

Men som DN har avslöjat under hösten har arbetet inte varit lika framgångsrikt som polisen – och regeringen – gett sken av. I själva verket går utvecklingen åt fel håll. Såväl gängmedlemmarna som den gängrelaterade brottsligheten ökar.

Ett exempel är kampen mot det kriminella gänget Black Cobra. Det lever vidare – trots tidigare besked om nedläggning – och polisens budskap om att gänget är krossat.

Och den laddade frågan om gängen har inte bara hamnat i centrum hos den svenska polisen.

DN kan i dag berätta att Kriminalvården gång på gång använt de kriminella nätverken som bricka i ett spel om pengar.

Tre år i rad har myndigheten hävdat att antalet gängmedlemmar – som är en kostsam grupp att hantera – ökar på svenska anstalter.

Kriminalvården har bland annat i budgetunderlag som skickats till regeringen påstått att ”Allt fler klienter ingår i kriminella gäng och nätverk”. Detta anges som en särskild orsak till att placeringen av de intagna har försvårats och kraven på Kriminalvården ökat. Påståendena återfinns också i ett svar till Justitiekanslern som försvar för att en intagen inte fått en anstaltsplats inom rimlig tid.

Men att gängmedlemmarna blivit fler på svenska fängelser stämmer inte, visar DN:s granskning.

Kriminalvården har vilselett rege­ringen i sina budgetunderlag. Myndigheten medger också att de inte gett en rättvisande bild.

– Det hade varit mera korrekt att säga att andelen personer med en tydlig kriminell bakgrund och komplexiteten hos den genomsnittliga intagne ökar, däremot inte konkret antalet gängmedlemmar. Det är något slags glidning som för mig låter olycklig, säger Christer Isaksson, säkerhetschef på Kriminalvården.

Han förklarar ”glidningen” med att Kriminalvården använder ett annat ”språkbruk” när de söker pengar.

– Det är olika språkbruk vid olika tillfällen, eller hur. Det ena är ett budgetäskande språk, säger Christer Isaksson.

Kriminalvårdens budgetexpert Håkan Andersson säger först att han läser budgetunderlaget som att gängmedlemmarna har ökat i antal. Senare ångrar han sig. Han menar då att formuleringen ”lämnar utrymme för tolkningar”

– Vi kommer givetvis inte att skriva så här i nästa budgetunderlag, säger Håkan Andersson.

De senaste åren har Kriminalvårdens budget ökat – samtidigt som det totala antalet intagna minskat. Inga pengar har öronmärkts för gängmedlemmar, men uppgifterna i budgetunderlaget är en av faktorerna som anslaget baseras på.

Det menar Jenny Björndal, departementssekreterare på justitiedepartementet.

– När vi gör våra bedömningar måste vi utgå från att Kriminalvården redovisar korrekta uppgifter.

Framtidsutsikterna är dåliga för de gängmedlemmar som i dag sitter i fängelse. Nästan nio av tio återfaller i brottslighet. Det är inte alls förvånande, enligt Camila Salazar Atías, gängexpert på Fryshuset i Stockholm.

– Det värsta straffet kommer efter­åt. När du kommer ut från fängelset har du samma problem som innan du åkte in. Fast nu är det ännu värre, för nu har du ett fängelsestraff dessutom.

Återfallsfrekvensen hänger bland annat ihop med misslyckandet att få gängmedlemmar att lämna ­gänget under fängelsetiden, menar hon. Gängkriminella behåller sin livsstil efter avtjänat straff och begår generellt sett brott i högre utsträckning än andra kriminella. Många gånger har de också en ”skuld” på utsidan, exempelvis om familjen fått ekonomisk hjälp av gängkamraterna. Stöd under fängelsestraff är en vanlig försäkring inom gänglivet, enligt Salazar Atías.

En liknande bild ges av en person inom Black Cobra. Han säger att när någon medlem hamnar bakom galler tar gänget hand om dennes familj. Och kontakten upprätthålls genom brev.

– Vi får inte besöka våra bröder i fängelset, annars hade vi gjort det också, säger gängmedlemmen som DN intervjuat.

Digital prenumeration

Mer från förstasidan

polisen_mobil_1000
Foto:Alamy, TT

 Polisen spanar på tusentals via mobiler. Advokatsamfund djupt kritiskt. 2  2 tweets  0 rekommendationer  0 rekommendationer

Eva-Stenberg-288
Foto:DN

 DN:s Ewa Stenberg: Luften har gått ur integriteten som politisk stridsfråga. 1  1 tweets  0 rekommendationer  0 rekommendationer

 Skräckregissören Wes Craven har avlidit. Var upphovsman till slashersuccén ”Scream”. 3  2 tweets  1 rekommendationer  0 rekommendationer

scream_244
Foto:Alamy
Annons:
gbg
Foto:Adam Ihse/TT

 Sisjön i södra Göteborg. Nära platsen där han fördes bort i torsdags. 16  12 tweets  3 rekommendationer  1 rekommendationer

årquiz-puff
Foto:TT

 Nittonhundra…vadå? Testa om du har koll på historiska händelser.

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: