Nils H Persson, chefsöverläkare vid universitetssjukhuset MAS i Malmö och styrelseordförande för Scandiatransplant, som organiserar utbytet av organ mellan de skandinaviska sjukhusen, kan tänka sig ersättning för dem som vill donera en njure. Det är ett sätt att öka utbudet av njurar och minska den olagliga handeln med organ.
- Det finns tankegångar om att man kanske kunde öka donationsfrekvensen genom att betala en ordentlig summa pengar. Ur medicinskt perspektiv är detta inget att slå ned på. Och om någon är betjänt av en halv miljon kronor för en njure då är det den personens val, säger Nils H Persson.
I dag väntar 528 patienter i Sverige på att få en ny njure. Väntetiden är i genomsnitt runt tre år men för dem med lite mer ovanlig blodgrupp eller vävnadstyp kan väntan blir mycket längre.
Alternativet är blodrening genom dialys, en metod som tar tid och är mycket krävande för patienten.
De senaste åren har antalet levande donatorer minskat i Sverige. Trots att behoven ökar är det bara ett hundratal personer per år som donerar en levande njure.
Ett sätt att öka villigheten till donation är att kanske betala pengar till donatorn, anser Nils H Persson. Som DN tidigare berättat diskuterades frågan även vid ett seminarium på läkarstämman i förra veckan.
- Jag är inte säker på att detta skulle lösa problemet, men jag är inte lika moraliskt avståndstagande som tidigare, säger Nils H Persson.
I dag är det brottsligt att i vinningssyfte och med uppsåt hantera organ. Det är alltså olagligt att köpa och förmedla njurar. Straffet är böter eller fängelse upp till två år. Läkare som är delaktiga i transplantationer som involverar pengar kan dömas till böter.
Patienter som donerar sina njurar i dag får alla merkostnader i samband med donationen betalda. Inkomstbortfall, utredningar och vård brukar betalas av landstingen även om praxis skiljer sig åt.
Men detta räcker inte, anser Nils H Persson.
- Ska det ha effekt ska man tycka att det är värt det för donatorn. Den enklaste ersättningen är pengar och det har talats om en årslön, säger han.
Dialys är en kostsam vårdform för landstinget, det handlar om miljonbelopp för varje patient. Varje transplantation är en stor besparing för landstingen. Därför borde också de betala för njurarna, tycker Nils H Persson.
- Den som står för hälso- och sjukvård, det vill säga de medicinska myndigheterna, skulle betala eftersom kostnaden minskar då man slipper dialys, säger han. Innan jag åkte till en kongress i München var detta ingenting jag talade om. Men sedan dess har jag blivit mer open minded, säger Nils H Persson.
Gunella Nordén, överläkare på transplantationavdelningen vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, är inte heller helt främmande för tanken på ersättning till njurdonatorer.
- Jag ser inte det som fullständigt uteslutet. Men det måste finnas ett system och en organisation för att påverka folk att donera. Samtidigt kan också pengar minska folks vilja att donera, säger hon.
Men alla svenska njurläkare håller inte med. Ingela Fehrman-Ekholm är överläkare vid Sophiahemmet i Stockholm och har forskat och skrivit mycket kring problemen med njurdonationer. Hon anser att betala pengar är helt fel väg att gå.
- Unga fattiga män blir utnyttjade. Det tar dessutom ett par månader att återhämta sig. Detta är fel sätt att lösa sjukvårdsproblemet, säger hon.