Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Gellert Tamas: ”Dagens samhälle liknar Lasermannens”

Offren för det senaste årets skjutningar i Malmö har betett sig som Lasermannens offer, det vill säga på inget speciellt sätt. Omständigheterna mellan dagens dåd och de från början av 1990-talet har också flera likheter. Det säger Gellert Tamas, journalist och författare till bland annat ”Lasermannen – en berättelse om Sverige”.

DN.se når Gellert Tamas på torsdagens förmiddag, dagen efter att polisen gått ut med uppgiften att ett femtontal av det senaste årets oförklarliga skottlossningar i Malmö har en gemensam nämnare – offren i samtliga fall har utländsk bakgrund.

Gellert Tamas påpekar flera gånger att han inte kan uttala sig om gärningsmannens eller -männens profil och exakta motiv. Däremot ser han flera likheter i omständigheterna som var kring tiden för John ”Lasermannen” Ausonius attentat och det som händer nu i Malmö. Vid tiden för Ausonius dåd tog sig Ny Demokrati in i riksdagen och nyligen lyckades Sverigedemokraterna med samma sak. Båda partierna har profilerat sig i frågan om minskad invandring och gjort sig kända för rasistiska undertoner.

– John Ausonius har varit väldigt tydlig i de intervjuer jag gjort med honom att blev inspirerad av debatten om invandrare som fördes i början av 1990-talet. Han kände ett moraliskt stöd, att folk stod bakom honom. Men han kände också ett politiskt stöd, från Ny Demokrati framför allt, men även andra främlingsfientliga partier som Sverigedemokraterna, säger Gellert Tamas till DN.se.

Han konstaterar att det krävs någon form av personlighetsstörning för att ta steget från att sympatisera med politisk ideologi till att begå våldsbrott. Samtidigt understryker han att samhällsklimatet spelar en roll. Det är också något som man tar hänsyn till när man tecknar en gärningsmannaprofil. Och dagens samhällsklimat bär, enligt Gellert Tamas, likheter med Sverige för tjugo år sedan.

– Det är svårt att forska om orsakssambanden, men den forskning som finns tyder på att det finns en koppling mellan samhällsklimat och rasistiskt färgat våld. I det polisiära arbetet gör man också en omvärldsanalys för att utreda brott. Man tittar på debatten och om det är något som kan trigga igång eventuella gärningsmän, säger Gellert Tamas.

– Det senaste året har vi haft en integrationdebatt som bitvis har påmint om den som fördes i början av 1990-talet. Men den har inte handlat om hur invandrare ska få jobb utan snarare om hur Sverigedemokraterna ska bemötas. Den stundtals upphetsade stämningen som varit liknar den som rådde då. Och det är väl självklart att sverigedemokratiska utspel som att invandrare står för våldtäkterna skapar sådana obehagliga stämningar.

En skillnad som Gellert Tamas ser mellan dagens klimat och början av 1990-talet är de politiska reaktionerna. Då, säger han, gick det snabbt för de etablerade partierna att anamma eller anpassa sig till Ny Demokratis språkbruk. Dåvarande folkpartistiska invandrarministern talade till exempel om att det låg i kosovoalbaners natur att stjäla cyklar och tvätt, och socialdemokraternas flyktingpolitiske talesman sade att vi måste stoppa de ekonomiska flyktingarna fast vi aldrig haft några sådana.

– Nu är reaktionerna tuffare, avståndstagandet är större och manifesteras med större demonstrationer och kraftigare politiska uttalanden. Såväl Fredrik Reinfeldt och Anders Borg som Mona Sahlin och övrig opposition har varit tydliga med att exempelvis ”inte ta i Sverigedemokraterna med tång”. Jag tror att man har lärt sig från tiden med Ny Demokrati, men också genom att titta på Danmark, säger Gellert Tamas.

– Det här med att blidka främlingsfientliga partier eller deras väljare funkar inte, så vi har inte sett samma sorts politiskt legitimerande glidningar som för tjugo år sedan. Samtidigt verkar det alltid ligga en lockelse i att spela ut invandrarkortet, alltså lägga skulden för politiska misslyckande på enskilda individer eller grupper, som exempelvis Folkpartiet gjort med sitt främlingskrav på språktest.

Utöver politiska ställningstaganden, vad har vi lärt oss från 1990-talets början?

– På många sätt är tyvärr minnet ganska kort, men jag tror det faktum att ett främlingsfientligt eller högerpopulistiskt parti inte har röstats in i riksdagen på tjugo år delvis har med lärdomen från Ny Demokrati att göra. I det spelade i och för sig Ny Demokrati själva också en roll då man gjorde sig så omöjligt att man drog undan mattan för liknande partier. Ian Wachtmeisters och Bert Karlssons pajaskonster var paradoxalt nog ett ganska bra vaccin, men minnet är otydligare i dag och nya väljare har inga egna minnen från den tiden.

Generellt brukar polisen under pågående brottsutredning uttrycka sig i stil med att ”vi arbetar brett och stänger inga dörrar”. Att Skånepolisen på onsdagen offentligt meddelade att man misstänkte att någon eller några gärningsmän verkar vara ute efter invandrare är ovanligt och kan tolkas som att man är ganska säker på sin sak. Uppfattningen bekräftades även under torsdagens presskonferens

– Det borde vara så och spekulationerna inom medierna har funnits länge. Jag förstår att polisen inte vill skapa panik, samtidigt som det är viktigt att de informerar allmänheten. I efterhand kan det visa sig att de inte borde ha gått ut med det här nu eller att de borde ha gått ut tidigare, men det är svårt att bedöma när man befinner sig mitt i det, säger Gellert Tamas.

– De som blev Lasermannens offer och de som skjutits nu har inte betett sig på något speciellt sätt eller gjort något oförsiktigt. Det är vad som gör det svårt med sådana här gärningsmän, för att de på ett sätt griper in i vardagslivet. Det handlar inte alltid om skjutningar utan exempelvis om serievåldtäkter i Örebro - det är lätt och kan gå snabbt att skapa en väldigt stark oro bland allmänheten.