Skolbyggnaden står mitt på en gammal fotbollsplan och är provisoriskt uppbyggd i väntan på nya lokaler. Innanför de tunna väggarna finns 280 elever, från förskoleklass till femteklassare.

– Många av våra elever har en brokig bakgrund med arbetslösa föräldrar och språksvårigheter, säger Klockarbergsskolans rektor Åsa Sandberg. Över 80 procent har föräldrar med utländsk bakgrund. Tidigare har man nöjt sig med det som förklaring när det gått dåligt. Men det duger inte, säger hon.

Från alarmerande låga skolresultat för bara några år sedan är Klockarbergsskolans elever nu överlägset bäst på matematik, fysik och kemi i hela kommunen.

– När vi visat att det går att uppnå så goda resultat kan man inte skylla på eleverna längre, det handlar om undervisningen, säger hon.

I mitten av 1990-talet stod Haninge kommun, med cirka 75.000 invånare, på randen till konkurs. Alla verksamheter i kommunen fick slå till nödbromsen. Skolresultaten dalade. Mats Öhlin blev chef för utbildningsförvaltningen i januari 2005. Då hade Haninge hamnat på jumboplats bland Sveriges 290 kommuner när Lärarförbundet skulle ranka ”Bästa skolkommunen”, och lika illa gick det i Bris listning av kommunernas barnvänlighet i Sverige.

– Jag började från noll och fick helt fria händer av politikerna: ”Gör vad du vill bara det blir bättre” var uppdraget, säger han.

Mats Öhlin började utifrån forskning och egna erfarenheter definiera vad som gör skolor framgångsrika. Han drog i gång en kartläggning för att se hur man jobbade på kommunens skolor.

Den visade att de hade engagerade lärare men att målen var otydliga och att förväntningarna på elevernas resultat var låga. Det rådde brist på pedagogisk diskussion och uppföljningen var dålig. För eleverna blev det något av ett lotteri.

– De flesta lärarna trodde att elevernas dåliga resultat berodde på eleverna – när det i själva verket alltid beror på skolan, säger Mats Öhlin.

Lena Carlsson är matematik- och NO-lärare och har arbetat på skolan i 34 år. Hon har sett utvecklingen, experimenterat och prövat sig fram.

– Det viktigaste är engagerade lärare. Det känns hemskt att säga så, för alla vill väl vara det. Men alla är inte det, säger hon.

Hon poängterar att alla elever kan nå alla mål om skolan arbetar på rätt sätt. Klockarbergsskolans resultat talar sitt tydliga språk.

– Uppdraget ser annorlunda ut i dag, det är målstyrt. Jag tror det är viktigt att barnen är med på det och vet vad de ska uppnå, säger hon.

Kunskapsuppdraget är överordnat och målet är att alla elever ”ska med”. Matematikkunskaperna kontrolleras redan i förskolan för 4-åringar och i årskurs 2. Alla 5-, 6- och 7-åringar testas med läsutvecklingsscheman, Lus. Inte för att kontrollera barnen utan för att kontrollera att skolan gör vad den ska.

– Jag vill att det ska leda någonstans när barnen ställer upp med sin tid och kämpar. Då får vi se till att förvalta det rätt, säger Lena Carlsson.

Haninge startade satsningen med de små barnen upp till årskurs 5. Men i våras tog man också tag i skolorna för de äldre barnen och gymnasierna.

– Jag vill hävda att vi har brutit med de socioekonomiska faktorerna i Haninge. Och det unika är att vi har tagit ett grepp om samtliga skolor i kommunen. Många kommuner kan uppvisa enstaka lyckade exempel, men vi har skruvat på alla skruvar som finns och använt alla verktyg, säger Mats Öhlin.