Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Ger en kall vinter en varm sommar?

Foto: TT

Att en kall vinter ger en varm sommar är ett påstående som ofta sprids efter en hård vinter. Men det går inte att göra väderprognoser utifrån en annan säsongs väder enligt SMHI.

”En sträng och långvarig vinter inträffar om juli varit mycket varm” står det i Bondepraktikan, en handbok för bönder som gavs ut första gången i Tyskland 1508.

Och även påståendet om det omvända, att en riktigt kall vinter skulle ge en varm sommar, har blivit en uppfattning som håller i sig.

Men stämmer det att en hård vinter ger en sommar med mycket möjlighet för solstolshäng?

Inte enligt SMHI som i en rapport från 2009 inte kunde se något sådant samband. I rapporten menar man att uppfattningen bygger på ett fåtal fall under senare tid – men att det finns ungefär lika många gånger där man i stället sett ett samband mellan en kall vinter och en kall sommar.

– Det finns inget minne i vädret, så det ena behöver inte innebära det andra, säger Eva Strandberg, meteorolog på SMHI, till DN.

Hon tror att idén om att vintervädret skulle kunna skvallra om sommarens väder kan komma från människans vilja till att hitta samband.

– Ofta söker människor samband och vill att saker ska ha logiska förklaringar, så det skulle kunna vara där tanken kommer ifrån. Det finns lite prat om att vissa månader skulle kunna korrelera – och på kort sikt kan de göra det beroende på till exempel blockerande högtryck som ger sådana indikationer, säger Eva Strandberg.

I stället för att titta på tidigare väder använder SMHI satellitbilder, radarbilder och observationer från hela jorden tillsammans med gamla prognoser för att ta fram sina väderprognoser. Och vid ostadigt väder som på sommaren kan man inte göra prognoser för så många dagar framåt.

– Är det skurar och ostadigt väder som nu så är det inte så många dagar framåt man kan göra en hyfsad prognos. På hösten och vinterhalvåret när vädret är mer enhetligt kan man se fem till sex dagar framåt. Vi gör även 9–14 dygnsprognoser som mest handlar om tendenser, som att det kommer bli varmare eller mer regn, säger Eva Sandberg.

SMHI gör även månads- och säsongsprognoser, som mest riktar in sig på energibranschen, för att ta fram information om det kommer att bli varmare eller kallare och torrare eller blötare.

Så man kan inte själv göra en prognos beroende på vilket väder det varit i vintras?

– Nej, det går inte. Men det skulle vara en intressant tanke, säger Eva Sandberg.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.