Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Giftalger i Östersjön kan bli biogas

Försöken att fånga upp giftalger med ombyggda oljelänsar leds av Fredrik Gröndahl, forskare vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. På akterdäck på Björn Bisthers båt litter en stor hög beredda att testas på plats.
Försöken att fånga upp giftalger med ombyggda oljelänsar leds av Fredrik Gröndahl, forskare vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. På akterdäck på Björn Bisthers båt litter en stor hög beredda att testas på plats. Foto: Nicklas Thegerström

I Sankt Annas skärgård samlar forskare upp giftiga alger med hjälp av oljelänsar. Metoden är helt ny. På sikt kan systemet användas för att rädda känsliga stränder och algsoppan kan bli råvara till biogas.

Trots att vinden börjat vispa runt vattnet i fjärdarna vid Arkösund utanför Norrköping syns spåren av veckor med varmt och stilla väder. Vattnet skiftar i gult. Det är grumligt och skummar mer än vanligt. En del av algbältet utanför Östergötland och Sörmland har tagit sig in i Sankt Annas skärgård.

– Algerna sätter sig i våra garn och gör att de inte fiskar som de ska, säger Björn Bisther, en av de bofasta på ön Aspöja.

På akterdäck på hans båt ”Argö” ligger en stor hög med ombyggda oljelänsar beredda att testas på plats. Försöken leds av Fredrik Gröndahl, forskare vid institutionen för industriell ekologi vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. Metoden som han och hans kolleger har utvecklat går ut på att använda oljelänsar för att samla ihop algerna.

– Det här skulle kunna användas för att skydda känsliga delar av Östersjön när det blir kraftig algblomning. Det är många kommuner längs kusten som har väldiga problem med detta, säger Fredrik Gröndahl.

I takt med att Östersjön blivit övergödd har också giftiga algblomningar blivit vanligare. Algblomningarna består egentligen av cyanobakterier, ibland också kallade blågröna alger.

Blomningarna uppstår framför allt i öppna delar av Östersjön, där det ofta finns ett kraftigt överskott av näringsämnet fosfor i vattnet.

När sommarens högtryck ger varmt och stilla väder stiger algerna till ytan. Vissa år täcker de mer än en tredjedel av Östersjöns yta.

Dessutom är många cyanobakterier giftiga. Därför varnas både djur och människor från att bada när koncentrationerna av bakterierna stiger utmed kusterna. Bara på Öland förlorade turistnäringen intäkter på närmare 300 miljoner kronor när ön drabbades av den kraftiga algblomningen sommaren 2005.

– Det är här de stora vinsterna finns att göra, säger Fredrik Gröndahl.

I lä bakom ön Aspöja hjälps han och Björn Bisther åt att fira ut länsarna. Under de flytande luftkuddarna sitter en väv som silar vatten men fångar alger. När länsarna dras mellan två båtar föses algerna ihop. Under algblomningen sommaren 2005 motsvarade algbältet en total massa på nästan 400.000 ton. Det kan användas för att producera biogas.

– Det har vi redan prövat. Cyanobakterierna är en alldeles utmärkt råvara för att tillverka biogas. Dessutom minskar man övergödningen i havet, eftersom både kväve och fosfor i algerna följer med upp på land, säger Fredrik Gröndahl.

Genom att utgå från somrar med kraftig algblomning har forskarna räknat ut att algskörd kan befria Östersjön från lika mycket kväve som alla de svenska reningsverken gör tillsammans under ett år.

– I jämförelse med det är det här en lönsam metod att få bort närsalterna från Östersjön, säger Fredrik Gröndahl.

Fakta: Bidrar till döda havsbottnar i Östersjön

Nästan varje år drabbas Östersjön av blomningar av cyanobakterier, också kallade blågröna alger.

Varmt och stilla väder i kombination med höga halter av näringsämnen, framför allt fosfor, brukar sätta i gång algblomningarna. Men även andra arter, som fintrådiga rödalger och grönslick, gynnas när vattnet är övergött.

Kraftiga algblomningar bidrar också till Östersjöns döda bottnar. n När algerna sjunker ned i djupet och börjar brytas ned förbrukas vattnets syre. När syrehalterna blir för låga dör allt levande.