Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

God fortsättning eller gott slut?

Gott slut? Många undrar över säsongens alla olika hälsningsfraser.
Gott slut? Många undrar över säsongens alla olika hälsningsfraser. Foto: Difuntoman / Wikimedia Commons

God fortsättning, kära läsare! Ja, om du undrar så är just det en lämplig hälsningsfras de här dagarna mellan jul och nyår. DN:s folkvettsexpert Magdalena Ribbing hjälper dig hitta rätt i julens rika hälsningsflora.

Under några vinterveckor varje år fylls våra samtal av fraser med nästan lika kort hållbarhet som säsongens tomtebloss. Hövligheter som ”god jul” och ”gott nytt år” förstås. Men också ”god fortsättning”, och ”gott slut”. Och förvirringen är stor. När ska man egentligen säga vad?

Frågan går till Magdalena Ribbing, mångårig DN-medarbetare och flitigt anlitad folkvettsexpert.

– Nu är det ”god fortsättning” som gäller. Så fort som julafton är över. Med det menar man att man önskar en god fortsättning på den trevliga tid som julen är, förklarar hon.

Vilken tid är det då som gäller för ”god jul”?


– Det kan man säga efter lucia och fram till och med julafton.

Och ”god fortsättning”?

– Fram tills nyårsafton. ”Gott nytt år” säger man främst efter tolvslaget på nyårsafton. Sedan kan man säga ”god fortsättning” igen dagarna efter det. I det fallet menar man att man önskar en god fortsättning på det nya året.

Magdalena Ribbing betonar att det inte handlar om att hon har satt upp ett regelverk för hur folk ska tilltala varandra, utan att hon hänvisar till lång svensk sedvänja. Ribbing vet inget annat språk som innehåller så många olika hälsningsfraser i mellandagarna som svenskan. Inte heller finns begreppet ”mellandagar” på så många andra språk.

– Man har ju mycket färre lediga dagar i andra länder. Så det blir inte den här långa tiden som man behöver ge ett speciellt namn.

Den säsongsmässiga blomningen av hälsningsfraser runt jul och nyår är ganska märklig med tanke på att svenskar sällan använder annat än ”hej” resten av året. Medan andra språk har en daglig användning av ”buenas tardes” och ”good evening”.

– God morgon är nog det vanligaste icke-hejet, konstaterar Magdalena Ribbing.

Så här års hör man även ”gott slut” ibland…

– Jag föreslår att man hoppar över den frasen helt. Det finns en risk att den drabbar på ett sätt som man inte tänkt sig. Exempelvis om man säger det till någon som har en sjukdom eller andra pågående problem. Ordet ”slut” har en annan laddning än sin motsats, ”början”. Eller för den delen ”fortsättning”.

Fotnot: Denna artikel är från år 2011.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.