Vad är det som gör att vissa kommuner lyckas så bra med sin skolverksamhet? Den frågan har varit utgångspunkten för den analys som Sveriges Kommuner och landsting, SKL, för första gången gjort av grundskoleverksamheten i Sveriges kommuner. DN har fått ta del av analysen som offentliggörs på måndagen. SKL har tidigare fått kritik av bland annat Svenskt Näringsliv för att man bara presenterat statistik utan analys.

– Det är slående att kommuner med helt olika förutsättningar pekar på samma saker för att uppnå framgångsrik styrning och ledning av skolan. Hur man sedan konkret utformar lösningarna varierar utifrån de behov man har i olika kommuner, säger Håkan Sörman, vd för SKL.

Det finns i dag omfattande forskning om vad som kännetecknar framgångsrika skolor. Lärarens kompetens, relationen mellan lärare och elev och rektors ledarskap lyfts fram i flera rapporter.

SKL har i stället koncentrerat sig på styrnings- och ledningsnivån i kommunerna och har inte intervjuat elever och lärare eftersom deras hypotes har gått ut på att den övergripande styrningen och ledningen indirekt har betydelse för elevernas resultat genom att skapa bra förutsättningar.

Sexton kommuner har valts ut att delta i utvärderingen men man har bara analyserat kommunala grundskolor. De utvalda kommunerna har åren 2000 till 2007 haft bra resultat eller en kraftig förbättring av elevernas måluppfyllelse.

SKL har granskat elevernas meritvärde (betyg), i vilken grad eleverna varit behöriga att gå vidare till gymnasiet, hur många som haft godkänt i alla ämnen samt resultaten på nationella proven i svenska, engelska och matematik i årskurs 9. Man har även tagit hänsyn till om skolorna i en kommun lyckats bättre än väntat utifrån elevernas bakgrund i Skolverkets Salsa-värde.

– Lärare presterar bättre med kompetent och engagerad ledning. Eftersom forskningen visar att läraren är avgörande för elevernas resultat, så blir ledningsfrågorna centrala för skolan, säger Håkan Sörman.