Debatten om en straffskatt på onyttig mat fick ny fart på måndagen när Cancerfonden presenterade en Sifoundersökning på DN Debatt. Den visar att en majoritet svenskar är för en straffskatt på bevisat onyttiga livsmedel. Dessutom vill de flesta att nyttiga livsmedel, som grönsaker, ska bli billigare.
Men trots att förslaget har medvind i opinionen är det inget som påverkar ansvariga politiker i riksdagens socialutskott. Där gör alla partier samfälligt tummen ner, utom Miljöpartiet som sedan tidigare vill förbjuda transfetter och kräver sänkt moms på ekologiska varor.
– Vi är helt klart öppna för att utreda frågan och diskutera någon typ av avgiftssystem, säger Thomas Nihlén (MP).
Men, påpekar han, det förutsätter att forskarna är överens om vilken mat det är som är dålig.
Flera ledamöter pekar just på svårigheten att avgränsa vilken mat som skulle fördyras. Informationsinsatser är bättre, särskilt sådana riktade mot skolbarn.
Men är det inte den vägen Sverige har prövat och det har inte hjälpt?
– Det räcker inte med information, det krävs konkret rådgivning från vården, säger Ylva Johansson (S) som vill se öronmärkta pengar till mer förebyggande arbete i primärvården.
Elina Linna (V), är bekymrad över att matvanor följer klassmönstren, men varnar för att moralisera.
– Jag skulle egentligen hellre vilja sänka priset på nyttiga varor, men det skulle innebära att staten måste gå in med subventioner.
Hon pekar också på att forskning om åtgärder mot rökning visar att höjda priser inte ger någon effekt ens på låginkomsttagare.
Kristdemokraternas Chatrine Pålsson Ahlgren har tidigare motionerat om en straffavgift, men mötts med argumentet att det skattetekniskt är alltför svårt att genomföra.
– Jag tycker fortfarande det är en bra idé, om det är möjligt.
Claude Marcus, professor i barnmedicin vid Rikscentrum barnfetma vid Karolinska institutet, tycker att bevisat nyttiga livsmedel, som fibrer, grönsaker och frukt, borde subventioneras för att vi ska äta mer.
Däremot ställer han sig tveksam till en straffskatt på onyttig mat.
– Det blir konstiga avvägningar. Hur gör man med mat som har hög fetthalt men en stor andel nyttigt fett?
Opinionsundersökningen visar att folk inte tycker att politikerna gör tillräckligt, menar Claude Marcus.
– Att folk är beredda att höja skatten för att vi ska äta sundare, signalerar att man tycker det är ett allvarligt bekymmer och att samhället inte tar det nödvändiga ansvaret, särskilt inte när det gäller barn och ungdomar.