Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Göran Perssons idé: Lika hög skatt i alla kommuner

Förre statsministern Göran Persson är ”fader” till kommunaliseringen, en förändring som pekas ut som en av orsakerna till skolans kris.
Förre statsministern Göran Persson är ”fader” till kommunaliseringen, en förändring som pekas ut som en av orsakerna till skolans kris. Foto: Leo Sellén / TT

Förbjud aktiebolag i grundskolan, inför öronmärkta statsbidrag – och utred om kommunerna borde ha samma skattesats.

I en DN-intervju ger förre statsminister Göran Persson (S) sig in i skoldebatten. Han ångrar inte kommunaliseringen, men medger att reformen tillsammans med andra förändringar har bidragit till minskad likvärdighet.

Det har gått nästan 25 år sedan riksdagen klubbade igenom kommunaliseringen av den svenska skolan.

Flera forskare och debattörer pekar ut förändringen som en av orsakerna till skolans kris. Nyligen kom en statlig utredning fram till att kommunaliseringen till stora delar blev ett misslyckande. Den har bidragit till försämrade studieresultat, minskad likvärdighet och lägre status för lärarna.

Kommunaliseringens ”fader”, förre statsministern Göran Persson (S), har de senaste åren hållit en relativ låg profil i frågan. I en intervju med Dagens Nyheter kommenterar han nu kritiken – och ger samtidigt sin bild av hur han ser på den svenska skolan.

– Det har varit en diskussion om kommunaliseringen. Jag har alltid frågat mig: Vad menar man med kommunaliseringen? Vad ligger i begreppet? Man är skeptisk rent allmänt till lokalt inflytande och decentralisering. Jag är inte skeptisk till lokalt inflytande. Tvärtom – jag tror att allt mer i samhället går mot lokalt ansvarstagande.

Finns det något i genomförandet av kommunaliseringen som du tycker blev fel?

– Det är en fråga som är så öppen. Skulle jag svara nej så är man ointellektuell. Det är klart att något blev fel. Särskilt om man kommer ut på lokalt plan och hittar tillkortakommande. Då kan man lika gärna vända på det och säga: Var allt bra i det gamla systemet? Naturligtvis inte, säger Göran Persson.

Kommunaliseringen innebar att staten förde över ett ökat ansvar för skolan till landets kommuner.

I samband med detta infördes ett antal statliga styrmedel, bland annat ett riktat statsbidrag till kommunerna. Flera forskare har varit kritiska mot att regeringen Bildt gjorde om statsbidragen så att pengarna i stället för att öronmärkas till skolan gick till kommunernas allmänna budget.

Är det något när det gäller kommunaliseringen som borde ha gjorts annorlunda?

– Vad som hände i praktiken var att de styrsystem som fanns att hantera detta togs bort. Det var framför allt Beatrice Ask som gjorde detta. Hon har inte deltagit i debatten över huvud taget. Det tycker jag är lite märkligt.

Men när du bildade regering år 1996, varför tog du inte tillbaka styrinstrumenten?

– År 1996 stod inte dessa frågor på dagordningen över huvud taget. Då såg man inte heller konsekvensen av det som hade skett. Det var för tidigt. Senare under åren som jag fick tillfälle att påverka svensk politik hade vi ett samarbete med ett miljöparti som var ”dead against” att styra upp dessa frågor.

Skillnaderna mellan olika skolor och kommuner har ökat efter kommunaliseringen, både om man tittar på resurser och kunskapsresultat. Är det ett problem?

– Ja, det är det. Därför säger jag att det var ett ingrepp i hela den struktur för att hantera kommunaliseringen som vi byggde och som bestod i att pengar som går till kommunen i form av statsbidrag till skolan ska gå till skolan. Ann Wibble tog bort det och lade det i en påse. Sedan blir det väldigt svårt att följa pengarna. Självklart påverkar resursfördelning skolans kvalitet.

– Nästa stora debatt som rimligen borde grävas i är: Är det en rimlig fördelning av de resurser vi har kommuner emellan? Är det rimligt att man betalar 30 procent skatt i Täby och får en bra kommunal service, medan man betalar 35 procent skatt någonstans i mellersta Norrland och får dålig kommunal service.

Borde det vara samma skattesats i alla kommuner?

– Ja, hela kommunalskattefrågan är värd en total genomgång.

Men tycker du att det borde vara samma skattesats?

– I dag är det alldeles för stor skillnad. Man har nått vägs ände. Du betalar mycket högre kommunal skatt i många små glesbygdskommuner och får mycket lägre kommunal service.

Vi har ju ett skatteutjämningssystem.

– Det finns där. Men det är efter detta system. Det är bara att titta på hur det ser ut i tabellen.

Kan skillnaderna mellan olika skattesatser förklara resultatfallet i skolan?

– Det finns säkert en korrelation. Det finns det. Men man kan säkert hitta en ekonomiskt utsatt kommun med goda resultat. Och en mycket gynnad ekonomisk kommun som har mycket dåliga resultat.

Det är snart åtta år sedan Göran Persson slutade som statsminister. Skolfrågan har seglat upp som väljarnas viktigaste fråga, enligt flera mätningar. Göran Persson är starkt kritisk mot att antalet friskolor blir allt fler i Sverige.

Socialdemokraterna har vacklat kring frågan om vinster i välfärden. Göran Persson har dock en tydlig uppfattning: aktiebolag bör kunna driva vård- och omsorgsverksamhet, men inte grundskolor.

– Bort med vinstintresset i skolan. Bort med aktiebolagen. Bort med riskkapitalbolagen. Detta är en samhällelig verksamhet som naturligtvis kan varieras med hjälp av andra uppdragstagare – ideella stiftelser, kyrkor, folkrörelser, pedagogiska föreningar. Men för inte in vinstintresset som har en stark segregerande effekt.

Tycker du att aktiebolag ska få driva friskolor?

– Nej, det tycker jag inte. Jag tycker att vi ska ta bort vinstintresset i skolan. Varför ska Sverige ha den extrema formen? Var hittar man den någon annanstans i världen? Möjligen i Chile. Man måste förstå kraften i detta. Man säger till föräldrarna att du ska se till att ditt barn går till skolan. Gör du inte det så straffas du enligt lag. Skolplikten går inte att kombinera med ett marknadstänkande. I vilket annat sammanhang har vi ordningen att man med lag ska tvinga kunden till företaget? Men med de minsta av mina bröder så gör vi det så. Det är feltänkt.

Är det praktiskt möjligt att förbjuda aktiebolag i skolan?

– Visst är det så. Däremot vill jag inte sätta snarskank för någon som är i en verksamhet nu. Låt säga att: Skolan är etablerad – ni får fortsätta i nioårsperioden ut, men vi gör inga nya intag och vi startar inga nya. Då tror jag ganska snart att det reglerar sig självt. Aktiebolagsformen lämpar sig inte för skolan.

Hur ser du på Socialdemokraternas inställning i frågan kring huruvida aktiebolag ska få driva friskolor eller inte?

– Jag vill inte recensera mitt parti. Jag vill inte gå in i direktdebatt. Jag uttrycker min uppfattning utifrån min erfarenhet och mina principiella utgångspunkter.

Vad var din inställning på 90-talet – tyckte du även då att aktiebolag inte skulle få driva grundskolor?

– Jag hade samma inställning då som nu. Det sorgliga är att man blandar ihop detta med två andra sektorer – vård och omsorg – där vi har haft privata företag under mycket lång tid.

Blev du överkörd av Miljöpartiet?

– Inte överkörd, men sitter man i en koalition så är det vissa frågor som inte lönar sig att lyfta. Vilka strider ska man ta? Vi försökte flera gånger med framför allt friskolesidan.

Alltså att förbjuda aktiebolag att driva skolor?

– Jag minns inte om det var aktiebolagen. Det var i alla fall om rätten att fritt etablera friskolor.

Går det hand i hand?

– Vinstfrågan är ytterligare en dimension i frågan.

Men diskuterades vinstfrågan?

– Nej, jag har inget minne av det. Jag tror inte det.

Du sa precis att du var av samma uppfattning då som nu – det vill säga att aktiebolag inte ska få driva grundskolor. Varför drevs inte frågan?

– Det är en sak att ha en principiell uppfattning och en annan sak att tycka att det finns utrymme att driva den.

Du pekar ut ”kommersialiseringen” som orsak till skolans kris. Borde ni ha gjort annorlunda på 90-talet?

– Det är möjligt. Men återigen – var sak har sin politiska mognad. Jag har inget minne av att man då talade om att detta var ett problem. Men med att tiden har gått – de stora riskkapitalbolagens intåg, den ökade segregeringen i kombinationen med det fria skolvalet – så är det uppenbart att det är för starka krafter för att släppas fritt.

Vad tycker du om det fria skolvalet?

– Jag tycker att det är okej. Men den har en segregerande kraft. När det stimuleras ytterligare av marknadsföringsaktiviteter så blir det på många sätt övermäktigt. Det bryter sönder. Jag kan leva med det uppe på gymnasienivå. Det fria skolvalets inverkan på skolvalet är naturligtvis redan belagd, men det behöver inte vara så om vi också har en kvalitetskontroll med resurser i kommunen och rätt för kommunen och säga att vi har nog med alternativ.

Var det fel att införa det fria skolvalet i grundskolan?

– Nej, det tycker jag inte. Vi hade principen att du alltid ska ha rätt att gå till den närmast liggande skolan. Sedan kan det vara så att en del föräldrar eller eleverna kommer på kant med sin skola. Det är sådant som händer. Att då se en relation som låses fast – det tror jag är dåligt. Jag tror att det har kommit för att stanna – dock ej i kombination med vinstintresset.

Fakta. Kommunaliseringen

Trots omfattande protester och lärardemonstrationer genomdrev dåvarande skolminister Göran Persson år 1989 kommunaliseringen av den svenska skolan.

Förändringen innebar att staten överförde ett ökat ansvar för skolan till landets kommuner. Syftet var att förbättra kvaliteten och effektiviteten i skolans verksamhet.

I februari presenterade stats- vetaren Leif Lewin en statlig utredning om kommunaliseringen. Han hävdar att kommunaliseringen av skolan var ett misslyckande. Kunskapsresultaten faller och lärarnas status har försämrats. Leif Lewin kritiserar även regeringen Bildt för att ha tagit bort ett antal statliga styrmedel.

Tre riksdagspartier – Vänsterpartiet, Folkpartiet och Sverigedemokraterna – argumenterar i dag för att ansvaret för skolan bör återföras till staten.

Fakta. Göran Persson

Göran Persson, 65 år, var skolminister 1989–1991, finansminister 1994–1996 och statsminister 1996–2006.

Han är sedan 2007 rådgivare hos pr-byrån JKL i Stockholm. Enligt medieuppgifter har han bland annat utfört uppdrag för stridsfordonstillverkaren BAE Systems Hägglunds. Han är även styrelseordförande i statliga Sveaskog.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.