Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Grannens domar kan läsas på nätet

Har grannen fällts för våldtäkt? Hur många dömda finns på gatan där du bor? Nu öppnas en kontroversiell internettjänst där privatpersoner kan söka efter och ladda ned domar.

Förutom att söka på namn eller personnummer kan användaren på en karta titta på en specifik gatuadress eller område. Alla domar är utsatta som röda prickar. Domarna kan sedan laddas hem i sin helhet mot en kostnad.

– Jag tror att affärsidén är död. Det låter som den strider mot personuppgiftslagen och kommer att tas ned, säger Mårten Schultz, professor i civilrätt.

Men Martin Brinnen, jurist på Datainspektionen, säger att personuppgiftslagen troligen blir svår att tillämpa, eftersom Lexbase har ett utgivningsbevis.

- Vi har inte hunnit pröva det här fallet än, men tidigare har vi bedömt att vi i princip inte har några möjligheter att ingripa mot tjänster av den här typen, så länge de har utgivningsbevis. Då går det inte att tillämpa personuppgiftslagen utan att komma i konflikt med yttrandefrihetsgrundlagen, säger Martin Brinnen till DN.

- Det finns dessutom flera andra, liknande databastjänster som journalister använder sig av sedan länge. Att Lexbase nu gör informationen tillgänglig för allmänheten förändrar inte något för oss, så vitt jag kan se, eftersom de har ett utgivningsbevis. Om någon känner sig kränkt av att uppgifterna görs offentliga, kan de möjligen stämma utgivarna för förtal. Men vi på Datainspektionen kommer att ha svårt att agera, säger Martin Brinnen.

Men Pontus Ljunggren, advokat och talesperson för tjänsten Lexbase, tror att sajten ligger i linje med det samhälle vi vill ha i Sverige:

– Den bärande idén i offentlighetsprincipen är att offentlighet är av godo. Vi gör bara det hela modernare.

Företaget inser samtidigt att tjänsten sannolikt kommer att få mycket kritik.

– Den kan precis som allt annat missbrukas, men vi kan inte ta ansvar för vad folk gör. De kan ändå ta kontakt med tingsrätten i samma ärende.

Från företagets sida säger man att Lexbase har utgivningsbevis och lyder under grundlagsregler.

– Frågan är om de ska ha det, och om det var korrekt utfärdat. Sådan här kommersiell verksamhet var inte tänkt att hanteras inom det systemet, säger Schultz.

Johan Åberg, advokat med stort intresse för förtalsmål, ser ett annat problem.

– Om min granne är dömd fem gånger och jag plockar ut domarna och går runt i grannskapet och berättar det, då kan jag göra mig skyldig till förtal.

– Det går inte försvara tjänsten med att uppgifterna är offentliga. Det behöver inte betyda att man kan sprida dem.

Förutom rent juridiska aspekter finns också de etiska. Ska någon som dömts och avtjänat sitt straff ändå få denna uppmärksamhet? I USA har sexualbrottslingar attackerats – och mördats – sedan uppgifterna om dem nått grannar.

– Jag tror vi har ett annat samhälle än USA, säger Pontus Ljunggren.

Mårten Schultz är tveksam:

– Det har förts diskussioner ända upp på Europanivå kring detta att internet gör det så billigt att lagra denna typ av data. Det var inte så här offentlighetsprincipen var tänkt att fungera.

Företaget lanserar tjänsten som ett sätt att kolla hantverkare eller tilltänkta dejter.

– En kvinna som ska gå på en dejt kan konstatera att den här killen har fem domar för våldtäkt eller misshandlat sin förra flickvän. Vi ger tryggheten att kunna göra ett val, säger Ljunggren.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.