Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Gränsen vid 15 barn tas bort i förskolan

Foto: Anette Nantell

Skolverket tar bort sina riktlinjer om att det som mest bör vara 15 barn per avdelning i förskolan. En av orsakerna till förändringen är att rekommendationen inte efterlevs. DN:s genomgång visar att antalet barngrupper med riktigt många barn blir allt fler.

Skolverket har under flera års tid haft en rekommendation om att det bör vara ungefär 15 barn per avdelning i förskolan. Trots riktlinjerna följer inte ens hälften av landets förskolor rådet.

I dag publicerar Skolverket nya allmänna råd. I dokumentet är rekommendationen borttagen och det nämns inte längre några siffror. I de tidigare allmänna råden hänvisar Skolverket till en kunskaps­översikt som har kommit fram till att ”riktmärket för en gruppstorlek om cirka 15 barn är att föredra, för att barnen ska utvecklas på ett optimalt sätt”.

Enligt Skolverket är en av förklaringarna att den nuvarande rekommendationen inte efterlevs.

– Siffran har egentligen inte haft någon effekt. Man har diskuterat en siffra i stället för vad en bra gruppsammansättning är. Vi har varit i kontakt med många när vi skrivit råden. Riktmärket säger ju egentligen ingenting om hur mycket personal det ska vara eller vilken form av utbildning personalen ska ha. Det har enbart varit ett riktmärke, säger Carina Hall, undervisningsråd på Skolverket.

Förslaget har fått hård kritik från många förskollärare som tror att ändringen kan få stora konsekvenser. Enligt Eva-Lis Sirén, förbundsordförande i Lärarförbundet, finns det en risk att avsaknaden av en gräns gör att beslutsfattare inte lägger lika stor vikt vid barngruppernas storlek. Följden kan bli ännu större barngrupper.

– Det här är inte alls bra. 15 barn per grupp har fungerat som ett stöd i diskussionen om kvalitet i förskolan. Om det nu visar sig att få följer rekommendationen, så sänder det ju fel signal att ta bort den, säger hon.

Lärarförbundet har påpekat att de är starkt missnöjda med förändringen.

Forskning visar att stora grupper är negativt för barnens utveckling. Det gäller inte minst de allra yngsta barnen i förskolan som är beroende av täta och stabila vuxenkontakter som de kan knyta an till. Om de yngsta barnen ut­sätts för alltför många relationer uppstår stress vilket i sin tur kan påverka deras inlärningsförmåga långt upp i åldrarna.

Viktoria Mullo arbetar som ateljerista, ett ovanligt yrke i Sverige. Hon åker runt till förskolor på Kungsholmen i Stockholm och hjälper barnen med bland annat målning, att arbeta med lera och att utforska former.

Eftersom hon besöker många förskolor har hon god insikt i hur olika storlekar på barngrupper fungerar.

– Det är önskvärt att ha mindre barngrupper där alla barnen blir sedda. Sedan är det ju olika förutsättningar beroende på hur lokalerna ser ut. För att uppnå kvalitet måste politikerna satsa pengar. Många förskolor vistas i samma lokaler som de haft sedan 80-talet när antalet förskolebarn var betydligt färre, säger Viktoria Mullo.

Många föräldrar är missnöjda med barngruppernas storlek på förskolan, enligt en stor föräldraundersökning som Skolverket presenterade tidigare i år. Föräldrarna ger mycket gott betyg till förskolan generellt, bland annat personalen, lokalerna och öppettiderna. Ett av undantagen är just gruppstor­lekarna.

Mellan 1990 och 2001 steg den genomsnittliga storleken på förskolegrupperna från 13,8 barn per grupp till 17,5. Därefter har utvecklingen mer eller mindre varit konstant. Förra året var siffran 16,9.

Bakom siffrorna finns däremot en tydlig trend: Aldrig tidigare har antalet avdelningar med fler än 21 barn varit så många som nu. Förra året fanns det 5 124 stycken sådana barngrupper i landet, jämfört med 3 560 stycken år 2007.

Enkätstudier visar att storleken på barngrupperna är en av de viktigaste frågorna för föräldrar till barn på förskolan.

Trots det är frågan mer eller mindre politiskt död. Få politiska förslag de senaste åren inom förskoleområdet handlar om barngruppernas storlek.

– Förskolan och vuxenutbildningen är de områden som brukar få bäst resultat i Skolinspektionens granskningar. Det är därför vi fokuserar så mycket i debatten på grundskolan. I enskilda kommuner kan dock förskolan vara en stor fråga, säger Roger Haddad (FP), riksdagsledamot i utbildningsutskottet.

Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin tycker att det är konstigt att barngruppernas storlek inte har blivit en större politisk fråga.

– Det förvånar mig att det inte är en större fråga. Vi vet att en bra förskola är viktig för att få bra resultat i skolan och även senare i livet. Jag möter många föräldrar som är oroliga för att barnen inte får den tiden de behöver med pedagogerna i förskolan, säger Gustav Fridolin.

Fakta: Klassens storlek

I skollagen står det att barngrupperna skall ha en ”lämplig sammansättning och storlek”. Det preciseras inte mer i detalj vad det innebär.
I Skolverkets ”Allmänna råd” för förskolan hänvisas dock till en kunskapsöversikt som har kommit fram till att ”riktmärket för en gruppstorlek om cirka 15 barn är att föredra, för att barnen ska utvecklas på ett optimalt sätt”.
De yngsta barnen och barn i behov av särskilt stöd har enligt Skolverket behov av att ingå i ännu mindre grupper för att få sina behov tillgodosedda.
De allmänna råden är inte tvingande, utan rekommendationer för hur förskolor ska tillämpa förordningar och föreskrifter. Om en förskola väljer att inte följa dem så måste huvudmannen visa att den uppfyller kraven på annat sätt.

DN

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.