Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Granskare av statligt stöd själv dömd för ekobrott

Omar Nur drev en muslimsk friskola i Norrköping parallellt med sin statliga anställning. Skolan är i dag stängd och Nur dömd för bokföringsbrott. Han kunde inte redovisa hur kommunens bidrag använts.
Omar Nur drev en muslimsk friskola i Norrköping parallellt med sin statliga anställning. Skolan är i dag stängd och Nur dömd för bokföringsbrott. Han kunde inte redovisa hur kommunens bidrag använts. Foto: Michael Svensson NT

Statens granskare av bidrag till antirasistiska föreningar, Omar Nur, är själv dömd för brott med offentliga medel. I sin yrkesroll ska Nur stödja tolerans – men har drivit en skola där elever känt sig tvingade att delta i fredagsbön.

– Vi har fullt förtroende för vår handläggare, säger generaldirektör Lena Nyberg.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, fördelar årligen cirka 15 miljoner kronor till föreningar som anses lämpade att verka mot extremism, intolerans och rasism. Ett viktigt kriterium är att mottagarna fullgjort sina skyldigheter mot staten och inte har några skulder.

Flera redaktioner rapporterar nu att en av dem som ska sköta granskningen själv är straffad för ekonomiska brott mot staten. MUCF:s handläggare Omar Nur dömdes i november 2014 för bokföringsbrott och försvårande av skattekontroll, brott begångna i en ekonomisk förening som tagit emot stora summor skattepengar.

I Omar Nurs personakt finns inga spår av någon arbetsrättslig utredning. Men generaldirektör Lena Nyberg, som tillträdde hösten 2015, säger att Nurs brottslighet behandlades muntligt. Bedömningen blev att den dåvarande ledningen, under tillförordnade chefen Eva Theisz, inte såg några skäl att agera.

– De arbetsrättsliga reglerna är faktiskt inte sådana att en dom för den här typen av brott som man har gjort på fritiden är grund för att skiljas från vare sig tjänst eller arbetsuppgifter, säger Lena Nyberg och försvarar bedömningen.

Men är det verkligen lämpligt att Omar Nur hanterar statens medel?

– Det här är något han har gjort på fritiden och vi har inte på något sätt något skäl att tappa förtroendet för honom i hans handläggning på myndigheten, svarar Lena Nyberg.

Omar Nur själv vill varken kommentera domen eller sina sidouppdrag.

– Prata med vår kommunikationsansvariga, säger han till DN och lägger på luren.

Det var 2009 som Omar Nur, parallellt med sin statliga anställning, tillträdde ordförandeposten i Sommaren ekonomiska förening. Verksamheten var bred och bestod av muslimska begravningsceremonier, vigselförrättning, resebyrå och undervisning. Året därpå fick föreningen tillstånd att starta en friskola i Norrköping med muslimsk konfessionell inriktning. Skolan – som döptes till Jasminskolan – värvade på kort tid ett 80-tal elever och blev berättigad till kommunal ersättning.

 

Det här är något han har gjort på fritiden och vi har inte på något sätt något skäl att tappa förtroendet för honom i hans handläggning på myndigheten.

 

Lärarproblem och andra bekymmer hopade sig emellertid från start, elevernas trygghet och utbildning ansågs vara i fara, skatterna släpade efter och våren 2013 stängde Skolinspektionen till sist verksamheten. Förödande kritik hade bland annat riktats mot kränkande behandling av elever, att undervisning i islam förlagts till vanlig skoltid samt att elever känt sig tvingade att delta fredagsbönen.

Inte heller detta är något som Lena Nyberg anser påverkar förtroendet för Omar Nur, som i sin yrkesroll har kontakt med religiösa föreningar.

– Jag känner inte till den skola som han var verksam inom och vill inte uttala mig om denna, säger hon.

Brottsutredningen mot Omar Nur inleddes då han, som styrelseordförande, inte kunde redovisa hur de totalt nästan 16 miljoner kronorna från kommunen hade använts. Konkursförvaltaren hade inte hittat någon tillförlitlig bokföring men väl kvitton på ett stort antal bilar, taxiresor och andra verksamhetsfrämmande utgifter. Det gjorde att polis och åklagare kopplades in.

Hösten 2014 var utredningen klar och rättegång inleddes i Norrköpings tingsrätt. Nur erkände såväl bokföringsbrott som försvårande av skattekontroll och förklarade sig med att han saknat tillräcklig ekonomisk kompetens. Påföljden stannade vid villkorlig dom och dagsböter.

Sedan dess har Omar Nur alltså fortsatt handlägga bidragsärenden. En av de föreningar som han tillstyrkt ska få pengar är Sveriges Förenade muslimer, som i våras utreddes av Säkerhetspolisen och upprepade gånger har knutits till så kallade hatpredikanter.

MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg försvarar att Sveriges Förenade muslimer nu får 535 200 kronor för att, under parollen ”Stå upp!”, mobilisera unga mot intolerans och rasism.

– Det är ett bra projekt och vi har inget bevis för att det finns någon koppling till extremism.

Lena Nyberg ser i efterhand inte att MUCF borde ha kontaktat Säkerhetspolisen för att få klarhet i vilka misstankar den numera nedlagda utredningen rörde.

– Vi måste sätta en gräns i den omvärldsanalys vi gör, säger hon.

DN har varit i kontakt med MUCF:s dåvarande generaldirektör Per Nilsson, som var ansvarig vid den tidpunkt då Omar Nur startade skolverksamheten i Norrköping. Nilsson säger att Omar Nur aldrig informerade myndigheten om sin bisyssla i enlighet med lagen om offentlig anställning.

– När det framkom att han inledningsvis också fungerade som rektor för den här skolan gjorde vi klart det inte var acceptabelt, säger Per Nilsson.

Varför inte heller detta ledde till något disciplinärende kan Per Nilsson inte svara på.

– Nej, jag minns inte det.

DN har utan framgång även sökt tillförordnade generaldirektören Eva Theisz.

Fakta. Moderaterna kräver svar av Alice Bah Kuhnke

Riksdagsledamot Elisabeth Svantesson (M) ställde på torsdagen en skriftlig fråga till kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke med anledning av DN:s uppgifter om fortsatt statligt stöd till Sveriges Förenade muslimer. Svantesson vill att Bah Kuhnke svarar på hur regeringen ska garantera att skattebetalarnas pengar inte ska gå till organisationer med kopplingar till extremism och radikal islamism.

– Hon måste omsätta det hon har lovat i handling, säger Svantesson till DN.

• Läs mer: Kritiserad muslimsk grupp får halv miljon av staten

• Läs mer: Misshandelsdömd utbildar mot intolerans

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.