Många skolelever får inget annat än usel matteundervisning, slår Skolinspektionen fast och kräver att rektorerna tar ett större pedagogiskt ansvar.
Skolinspektionens djupgranskning visar att matematikundervisningen dras med stora brister. Den är, på sina håll, usel:
- Ja, tyvärr. Det är ett mönster vi ser, trots att det också finns goda exempel, säger projektledare Monica Gillenius.
Inspektörer och matematikexperter har följt undervisningen och intervjuat både lärare, rektorer och elever vid 23 skolor. I rapporten beskrivs hur lite eleverna får resonera kring uppgifterna — undervisningen är alldeles för styrd av läroboken, och för lite av lärarna.
- Man kan inte ha fem minuters genomgång, och sedan säga "räkna i boken" och röra sig i en skog av uppsträckta händer, säger Monica Gillenius.
Till saken hör att många lärare som undervisar i matematik visserligen har pedagogisk utbildning, men är specialiserad på andra årskurser och/eller i andra ämnen. Klasslärarsystemet för med sig att en lärare med utbildning i svenska och SO kan ha mattelektion, trots att det finns en matematiklärare i klassrummet intill, konstaterar Skolinspektionen.
- Jag kan inte förstå hur man vågar undervisa i matematik när man inte har utbildning i det, men så ser tjänstefördelningarna ofta ut, säger Monica Gillenius.
Svårbegripliga kursplaner bidrar också till att undervisningen blir svajig. Lärarna gör sina egna tolkningar, och därmed riskerar eleverna att missa viktiga avsnitt. Betyget behöver därför inte ge en sann bild av kunskaperna, konstaterar Skolinspektionen.
Monica Gillenius hoppas att rapporten ska väcka liv i debatten. Det är ingen hemlighet att matematikundervisningen dragits med problem i många år. Internationella kunskapsmätningar har visat hur svenska elever successivt blivit sämre i ämnet och högskolor och universitet har suckat över studenter som inte behärskar högstadiematte.
Tjänster efter kompetens, bättre lärarutbildning och mer kompetensutveckling behövs. Likaså att rektorerna engagerar sig mer i hur undervisningen bedrivs, enligt Monica Gillenius.
- Vi kan inte år ut och år in säga det vi alla vet. Nu får det bli ordning, och med det menar vi att rektor måste ha förmåga och möjlighet att leda det pedagogiska arbetet, tillsammans med lärare som bättre måste lära sig vad läro- och kursplanen innehåller, säger Monica Gillenius.