Att få en egen dator är redan verklighet i på flera gymniasielinjer runt om i landet. Fördelen för skolorna är att det är en lockvara för att få elever till sin skola, men också att skolorna ser pedagogiska fördelar och att de också slipper betala dyra underhållskostnader för inbrottskänligadatasalar.
På flera håll i landet har enskilda kommuner anammat idén om en ny it-strategi för skolan, vilket ofta innefattar egen dator till eleverna.
I Varberg planerar ledande skolpoltiker för gratis bärbara datorer från årskurs sex och upp till tredje året på gymnasiet, rapporterar Hallandstidningen.
– Vi vill anpassa skolan till den samhällsutveckling som varit och som vi tror fortsätter, säger Jörgen Warborn (M), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, som också har stöd från socialdemokraterna i Varberg, vilka redan i sitt lokala valmanifest utlovat gratis dator till alla elever på högstadiet och gymnasiet.
Samma idé finns också i Blekinges Olofström, rapporterar Sydöstran.
– Mycket av undervisningen sker i dag med hjälp av internet och då krävs det att eleverna har en egen dator, säger kommunens utbildningschef Lars-Olof Ludvigsson.
En kommun som redan infört gratis dator till alla elever i årskurs 6-9, är Stenungsund, som också hänvisar till föregångskommunen Falkenberg, där två skolor haft egna datorer sedan 2008.
I de två utvärderingar som gjorts från projektet i Falkenberg är både lärare som elever närmast supernöjda, vilket inte alltid i fallet när det gäller pedagogiska satsningar. Av såväl elever som lärare så anser närmare 95 procent att det är ”bra” eller ”mycket bra med egen dator i skolan.
Att ha en dator per elev ses alltmer som en demokratisk och klassutjämnande fråga, ingen elev ska vara utan dator för att ens förälder inte har råd. Andra skäl är att skolorna kan spara in på utbildningsmaterial, datasalar, kopiekostnader och att undervisningen kan snabbas upp. I Gävle ser man en dator som en kvalitetsfråga och en förutsättning för studier på gymnaisenivå.
– Att ha en dator är en kvalitetsfråga, säger Peter Hasch, s-ordförande i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i Gävle, i en tidigare intervju med Gefle Dagblad.
Den mest radikala tolkningen av ”en dator till en elev”, görs i universitetsstaden Lund. Här planeras det för bärbara datorer till alla elever, från sexårsklasserna till de vuxna elever som deltar i vuxenutbildning.
Satsningen, som ska revolutionera skolornas sätt att bedriva undervisning, kostar åtskilliga miljoner. Och det är upp till skolorna att själva bestämma omfattaningen - både när det gäller pedagogik och kostnad, skriver Sydsvenska dagbladet.
– Skolorna väljer själva om de vill ha PC eller Mac. Hur man använder datorerna är det viktiga, inget annat. Det hänger ihop med pedagogiken och hur skolan jobbar, säger Hans Olsson på utbildningsförvaltningen till Sydsvenskan.
Först ut är gymnasieskolorna. Spyken och Polhem började dela ut bärbara datorer till sina ettor och till personalen redan förra läsåret. Senare denna termin får även Katedralskolans ettor egna datorer och flera grundskolor ligger i startgroparna. För på gymnasiet och i högstadiet ska alla elever och lärare ha egen bärbar dator inom två år. Det slår Lunds datorstrategi fast. Inom förskolan och lågstadiet räcker det att barnen har tillgång till bärbar dator på avdelningen eller i klassrummet.
I Lund liksom på de flesta andra håll är egen bärbar dator ett eget ansvar. För att få egen dator och tillgång till skolans nätverk måste eleverna skriva på ett avtal. Eleven förbinder sig att följa vissa enkla ordningsregler under lektionerna samt att förvara datorn på ett säkert sätt. Den ska alltid vara inlåst - både i skolan och hemma - och eleverna uppmanas att teckna allriskförsäkring eftersom de är ersättningsskyldiga vid skada, stöld eller förlust, skriver Sydsvenskan.