Sverige

Gravidas vikt visar på ökad fetma i landet

Förekomsten av fetma bland gravida kvinnor ökar. Det visar en unik undersökning från Karolinska institutet. Resultatet tyder även på att förekomsten av fetma ökar i hela befolkningen.

Under senare år har undersökningar tolkats som att den så kal­lade fetmaepidemin var på väg att plana ut.

Den dramatiska ökningen av fetma sedan 1970-talet stannade nämligen av runt år 2000. Det väckte förhoppningar om att trenden kanske var på väg att vända så att förekomsten av övervikt och fetma i stället skulle börja minska.

En ny unik undersökning av vikten hos gravida kvinnor i hela Sverige visar nu i stället att kurvan fortsätter att peka uppåt.

Mellan 2000 och 2010 steg ­andelen gravida kvinnor med fetma i hela riket från 8,2 till 9,6 pro­- cent.

Siffrorna gäller vikten vid det allra första besöket hos mödravårdscentralen, då graviditeten i sig ännu inte fått kvinnans vikt att öka.

Kvinnorna i denna mätning var alla förstföderskor, och därför påverkar inte heller en viktuppgång efter tidigare graviditeter resultatet.

– Tittar man på dessa svenska data som nu finns så ökar i stället förekomsten av fetma, säger Finn Rasmussen, professor vid institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet.

– Vi ser även att fetma ökar mer än förekomsten av övervikt, fortsätter han.

Fram till år 2005 var det möjligt för forskarna att följa hur vanligt fetma – kroppsmasseindex, BMI, på över 30 – och övervikt – BMI mellan 25 och 30 – var bland alla de unga män som vägdes vid mönstringen.

Sedan värnplikten avskaffades har det hittills inte funnits någon lika omfattande grupp som representerar hela befolkningen, utifrån vilken det går att se tendenser för fetmautvecklingen i stort.

Den färska undersökningen som gjorts av Karolinska institutet i samarbete med Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin vid Stockholms läns landsting sträcker sig från 1992 och 2010, och omfattar totalt 1 569 173 gravida kvinnor. I de resultat där forskarna drar slutsatser utifrån var kvinnorna bor och längden på deras utbildning ingår även omföderskor.

Allt tyder på att så kallade socioekonomiska faktorer, som inkomst och utbildningsnivå, får en allt större betydelse.

– Vi hade hoppats på att skillnaderna skulle minska. Men så är inte fallet, säger Finn Rasmussen.

– Trenden är väldigt tydlig. Förekomsten av fetma ökar i grupper med lägre utbildning. Bland dem som har eftergymnasial utbildning eller högskoleutbildning har ökningen planat ut, fortsätter han.

Det digra materialet visar även att det finns stora geografiska skillnader. Bland de gravida kvinnorna i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö led runt 9–10 procent av fetma år 2010.

I glesbygden var andelen med fetma 18,5 procent.

De stora skillnaderna mellan Västernorrlands län och Stockholm kan dock inte enbart förklaras av socioekonomiska faktorer, menar Finn Rasmussen.

– När vi räknar bort inkomst och utbildningsnivå kvarstår ändå geografiska skillnader. Varför det är så vet vi inte säkert, säger Finn Rasmussen.

Att fetman har ökat bland gravida kvinnor under 2000-talet styrks även av en färsk, ännu opublicerad rapport, som konsultfirman Mc­Kinsey har gjort för Stockholms läns landsting.
Här visar resultatet att andelen gravida med fetma har ökat från 10,5 procent till 12,7 procent mellan 2001 och 2011 i hela Sverige.

Fakta. Undersökningen

1,5 miljoner kvinnor har vägts

Sammanställningen av vikten hos gravida kvinnor har gjorts av professor Finn Rasmussen vid Institutionen för folkhälso­vetenskap, Karolinska institutet, i samarbete med Simon Lind och Helena Bjermo vid Centrum för epidemiologi och samhälls­medicin, Stockholms läns landsting.

Materialet omfattar alla föderskor mellan 1992 och 2010 och omfattar 1 569 173 kvinnor. DN