Sverige

Grisar låses fast i forskningssyfte

En instängd sugga på en bondgård i Frankrike.
En instängd sugga på en bondgård i Frankrike. Foto: Jean-Francois Monier/AFP

Ett försök med fastlåsta suggor hos grisuppfödare väcker kraftig debatt. Grisbranschen hävdar att de vill att fler kultingar ska överleva, experterna kallar försöket ovetenskapligt och ett hot mot svensk djurhållnings goda rykte.

Sedan drygt ett år pågår försök på tolv svenska grisgårdar med att bland annat stänga in suggor så att de inte kan vända sig när de fått kultingar.

– Det är inte ofta jag blir så här förbannad, som forskare är man ganska luttrad. Men det här är ett försök som aldrig skulle ha kommit till stånd, idén är feltänkt från början, säger Per Jensen, professor i etologi, djurs beteenden, vid Linköpings universitet.

Han anser dels att försöket inte vilar på vetenskaplig grund och dels att det är att gå tillbaka till en djurhållning som övergavs för flera årtionden sedan.

Grisföretagarna, som har tagit initiativ till försöket, säger att det handlar om djuromsorg. En av anledningarna är att få ner dödligheten bland smågrisar som i dag ligger på 18 procent.

– Jag kan inte säga att vi har världens bästa djurskyddsläge när vi har en av de högsta smågrisdödligheterna inom EU, säger Ingmar Olsson, Sveriges grisföretagares ordförande.

De farligaste dagarna för en gris är de första en till tre levnadsdagarna. De vanligaste dödsorsakerna är att de fryser ihjäl, svälter ihjäl eller blir ihjälklämda. I många andra länder fixerar man suggorna, stänger in i en speciell bur, så att kultingarna kommer åt att dia medan suggan har små möjligheter att röra sig.

I Sverige går suggorna fritt i boxen. Grisbranschens test går ut på att fälla ut en skyddsgrind som finns i många boxar för att skydda djurskötaren. Suggan stängs då in i ett 70 centimeter brett och ett par meter långt utrymme som gör att hon inte kan vända sig om. I Sverige är det i dag bara tillåtet i undantagsfall under en kort stund.

– I andra länder står de så upp till fem veckor under digivningsperioden. Vi vill se om det är en möjlig lösning de tre första dagarna så att kultingarna kommer åt värmelampan och mat, säger Ingmar Olsson.

Förutom att stänga in suggan vid grisning, ingår i försöken att prova att stänga in henne några dagar vid insemination så att suggorna inte ska skada varandra, tidigare avvänjning av kultingar och att minska på ytan för växande grisar. Per Jensen anser att försöket är helt onödigt.

– Är det något vi vet så är det hur suggor påverkas av att bli fixerade vid grisning, likaså hur den tidigare avvänjningen och den höga beläggningen påverkar djuren, säger han och fortsätter:

– Hundratals vetenskapliga rapporter handlar om det. Och det är skälet till att vi har en strikt lagstiftning, fixering förbjöds redan på 70-talet, säger Per Jensen.

Gunnela Ståhle, husdjursagronom och ordförande i föreningen Vi konsumenter, är mycket skeptisk till försöksverksamheten med grisarna som hon tror kan leda till ett sämre djurskydd.

– Vad vi främst oroar oss för är att man försämrar djurskyddet och riskerar en ökad antibiotikaanvänding, säger Gunnela Ståhle.

Enligt henne är inte minst det faktum att svenska grisar går lösa mycket viktiga för konsumenterna.

– Jag har mött reaktioner som ”stänger de in suggorna igen blir jag vansinnnig”, berättar hon.

Ingmar Olsson säger att en av de viktiga punkterna i försöken är att bibehålla den låga antibiotikaförbrukningen. Och han är inte orolig för att instängda suggor ska skrämma konsumenterna.

– Jag tror de flesta konsumenter har en förståelse för att vi stänger in suggorna några dagar för att skydda kultingarna, säger han.

Både Gunnela Ståhle och Per Jensen anser att det finns stora vetenskapliga brister i testerna.

– Det är ett oerhört ovetenskapligt förfarande. Bland annat finns inga dokumenterade kontrollgrupper som man kan jämföra effekterna med. Skulle dödligheten minska kommer man därför aldrig att kunna säga om det beror på fixeringen, säger han.

I arbetsgruppen för försöket ingår, förutom företrädare för grisbranschen, bland annat veterinärer från djurhälsoorganisationer.

– Vi har inte sett resultaten av försöken än. För branschen finns det så klart ekonomiska förtecken, men det finns också andra värden som man inte ska bortse från. Det är till exempel inte kul att hitta söndertrampade smågrisar i en box, eller att behöva avliva en sugga i förtid, säger Gunnar Palmqvist, djurskyddshandläggare, på Jordbruksverket.

Per Jensen kan inte förstå att projektet har godkänts av djurförsöksetiska nämnden.

– Det är nästan en skandalös hantering. Hur kan nämnden släppa igenom det här utan att kräva vetenskapliga resultat eller att det inte ska upprepa tidigare gjorda försök?, säger Per Jensen.

Att det inte på ansökan framgår hur många djur som omfattas av försöken är enligt honom mycket märkligt.

Den enda uppgiften i ansökan om försökets storlek att det omfattar 12 gårdar.