Nästan tre miljoner grisar slaktas årligen i Sverige och vi sätter i oss sju miljoner kilo julskinka. Sedan slutet av 2009 har Livsmedelsverket anmält sju fall av misstänkt brott mot djurskyddslagen vid slakt. Men trots larm om grisar som skållas levande och grisar med blödande sår får djurskyddet på slakterierna godkänt.
– Slakteriföretagen har faktiskt satsat på djurskydd, säger Krister Scherling, veterinär på Livsmedelsverket (SLV), som ständigt har folk på plats på de större slakterierna.
Besiktningsveterinärerna kontrollerar både livsmedelssäkerhet och djurskydd. Något centralt register över skador och missar som de hittar finns inte än. Men de grövsta fallen driver SLV till rättslig prövning.
Sedan oktober 2009 har sju fall av misstänkt brott mot djurskyddslagen vid slakt anmälts till åklagare. Ett gäller en gris som kom in till slakt i Luleå med käkbenet krossat och ett stort öppet sår på huvudet. I ett annat Luleåärende anlände sju grisar med brutna ben eller muskelskador.
Men de flesta anmälningarna rör grisar som skållats i hett vatten medan de fortfarande levde. Det har skett bland annat i Visby och Dalsjöfors. Scans slakteri i Kristianstad har haft ett par fall de senaste åren. Kommunikationsdirektör Margareta Thorgren påpekar att händelserna, internt kallade "avvikelser", ska ses i relation till att Scan slaktar cirka 1,8 miljoner grisar årligen.
– Det är ändå mycket allvarligt att det sker. Vi har nolltolerans mot sådana här avvikelser, säger hon.
Vid slakt ska grisen först bedövas och sedan stickas i pulsådrorna så att blodet rinner ut. Avblodningen dödar djuret och kroppen skållas därefter i hett vatten. Vid de anmälda fallen har avblodningen missats, så att grisen skållats till döds — ibland under svåra plågor.
Scan i Kristianstad har tidigare dömts till 200 000 kronor i företagsbot för en gris som skållats levande. Chefsåklagare Pär Andersson driver nu ett fall från i våras med sikte på ny företagsbot. En liknande ärende på Ugglarps slakteri avskrevs först av en åklagare. Men då begärde SLV överprövning och även det ligger nu på Pär Anderssons bord.
– Jag ska försöka samordna de här båda fallen, säger han.
I ett projekt 2009 specialgranskades några större slakterier. På tre av dem hade en tredjedel av grisarna rivskador som tyder på att de slagits med andra grisar. Rapportförfattarna fann också fall där grisarna drivits hårt och börjat klättra på varandra.
– Men när det gäller grisslakt på stora slakterier finns inte mycket att kritisera, säger Johan Beck-Friis, informationschef på Sveriges Veterinärförbund och styrelseledamot i Djurskyddet Sverige.
Han menar att både framdrivning och bedövning av djuren sköts mycket bättre nu än för bara några år sedan. På små slakterier varierar det mer. Där kan djuren ännu stressas med elpåfösare och elektrisk bedövning.
– En del små slakterier är verkliga föredömen, på andra dras man med gammal utrustning, säger Beck-Friis.