Lagrådet har inga större invändningar mot lagen som ska göra det lättare att jaga illegala fildelare på nätet. Den är tänkt att träda i kraft första april nästa år.
Regeringen vill ge upphovsrättsinnehavare, till exempel film- och musikindustrin, möjlighet att begära fram information från internetleverantörer om vem som innehaft ett visst IP-nummer som använts för nedladdning av upphovsrättsskyddat material.
Lagen bygger på ett EU-direktiv. Lagrådet konstaterar i sitt remissyttrande att den föreslagna bestämmelsen går längre än vad direktivet kräver.
Enligt lagen ska en upphovsrättsinnehavare kunna gå till domstol och begära att information lämnas ut om ett viss IP-nummer om det finns sannolika skäl för att någon gjort sig skyldig till ett upphovsrättsintrång. Dessa uppgifter kan sedan användas för att starta en rättslig process för att begära ersättning eller bara för att påpeka för den skyldige personen att han eller hon begått en överträdelse. Direktivet talar dock bara om att man ska ha rätt att begära ut information i samband med en rättegång.
Lagrådet påpekar att regeringen utförligt redovisat behovet av ökade möjligheter att stoppa olaglig fildelning, men anser att ett fylligare underlag om förslagets betydelse för den personliga integriteten vore önskvärt. "Tillräckliga rättssäkerhetsgarantier för den enskilde internetabonnenten får dock anses uppställda", skriver lagrådet.
Lagen, som kallas sanktionsdirektivet, har ett stark stöd från musik, film och bokbranschen. I ett brev uppmanar bland annat artisten och låtskrivaren Eva Dahlgren och författaren Björn Ranelid riksdagsledamöter att stödja sanktionsdirektivet.
Enligt Kristina Ahlinder, vd för Svenska förläggare, har bokbranschen drabbats alltmer av piratkopiering till exempel av ljudböcker, men även av inscanning av kursböcker.
- Sanktionsdirektivet är viktigt för oss, säger hon.