Sverige

Grovt våld på svenska fängelser

Per Westberg.
Per Westberg. Foto: Viveca Hilberts

Att avtjäna ett fängelsestraff kan vara livsfarligt. Kriminalvården misslyckas att skydda fångar från grovt våld. Varje dag utsätts interner för hot eller våld inne på fängelserna, visar Kriminalvårdens egna siffror.

DN har tittat närmare på Kriminalvårdens rapporter om våld och hot mellan de intagna inne på anstalterna.

I fjol rapporterades 531 fall. I 111 av dem bedömdes det röra sig om allvarligt hot och våld, och tre fall av mycket allvarligt våld rapporterades. I år har hittills totalt 413 fall rapporterats, varav 93 bedömdes vara allvarliga och ett enda fall mycket allvarligt. Men skållningen av Ebba, som vi berättar om i artikeln intill, bedömdes inte som mycket allvarligt. DN har inte kunnat få besked om hur Kriminalvården har gjort sin bedömning i det fallet.

Kumla är den anstalt som rapporterar flest fall, totalt 77 under 2012 och 2013, följt av Hall. Delvis kan det bero på att där sitter några av de farligaste fångarna, men en annan orsak är att det är enklare att upptäcka våldet där. Säkerheten är kraftigt utbyggd och slagsmål fångas ofta av övervakningskameror.

Kriminalvårdens säkerhetschef Per Westberg tror att det förekommer en hel del våld på anstalter med lägre säkerhetsklass som aldrig kommer till personalens kännedom.

– Vi vet att det finns intagna som är rädda och inte berättar för oss vad de har råkat ut för, säger han.

Kriminalvården har just infört ett nytt rapporteringssystem, så det finns ingen jämförande statistik längre tillbaka i tiden. Per Westberg tror att våldet ändå har minskat på anstalterna.

– De våldsamma incidenterna har nog minskat på längre sikt. Vi arbetar mer medvetet med att placera fångar så att de inte ska känna sig hotade. Vi försöker exempelvis hålla medlemmar i rivaliserande gäng ifrån varandra.

Per Westberg pekar också på att Kriminalvården har varit framgångsrik med att hålla droger och alkohol borta från anstalterna.

– De intagna är inte påverkade och börjar slåss av den anledningen.

Per Westbergs bild är att det mesta våldet beror på snabbt uppkomna konflikter om små bagateller. Men de fall DN har tittat närmare på gäller planerat våld där någon har förberett sig för att slå till vid rätt tillfälle. I dag vet ingen hur vanligt det våldet är.

– Det kan vara svårt för oss att utreda om det har varit planerat. Vårt rapporteringssystem visar inte det.

Kriminalvården har en nollvision, att inget våld ska förekomma på anstalterna. Personalen ska arbeta enligt mottot ”Bättre ut”, alltså att de intagna ska må bättre den dagen de går ut i frihet.

– Det är de intagnas väl och ve som gäller. Vi arbetar varje dag med fokus på deras säkerhet. Men det är en jätteutmaning. Många har dålig impulskontroll och kommer från miljöer där man löser konflikter med våld.

Är det ett misslyckande när någon ändå utsätts för våld?

– Det är inte bra. Man ska inte komma ut från sitt straff och nästan vara ihjälslagen. Ibland inträffar det. Men vi har 5 000 intagna på våra anstalter varje dag. Då ligger våldet ändå lågt, jämfört med andra länder, säger Per Westberg.

Hot och våld i svenska anstalter

• Antal rapporterade fall av hot och våld mellan fångar 2012–2013. De mest drabbade anstalterna:
1. Kumla    77
2. Hall     52
3. Salberga     47
4. Häktet Sollentuna 40
5. Hinseberg (kvinnoanstalt)     39
6. Tidaholm     39
7. Norrtälje     37
8. Kirseberg     32
9. Håga     26
10. Fosie     25
11. Mariefred     21
• Antal rapporterade fall av våld och hot:
2012: 531, varav 114 allvarliga eller mycket allvarliga.
2013, till och med den 5 november: 413, varav 94 allvarliga eller mycket allvarliga.
• Rapporteringssystemet om våld har ändrats. Därför finns ingen jämförande statistik längre tillbaka i tiden.
Källa: Kriminalvården