Sverige

Guillou: ”Det är galenskap av Säpo”

Foto: Jessica Gow/Scanpix

Galenskap. Så kommenterar författaren och debattören Jan Guillou uppgifterna om att Säpo ska ha spionerat på högt uppsatta personer inom Vänsterpartiet.

– De anser att Vänsterpartiet är så politiskt olämpliga att det överskrider gränsen till det lagliga, och därför har de rätt att rikta speciella spaningsinsatser mot dem. Det är uppseendeväckande, säger han.

Som en av avslöjarna till IB-affären har Jan Guillou gedigen kunskap om och erfarenhet av hur Säpo arbetar. IB var en hemlig organisation som bland annat åsiktsregistrerade vänstersympatisörer.

Enligt Jan Guillou var det lagligt att övervaka vänstern fram till 1968. Då kom en lag, Personalkontrollkungörelsen, som kriminaliserade åsiktsregistrering.

– Före 1969 hade vi i vänstern en hel del med just Säpo att göra, sedan försvann de och ersattes med betydligt svårare personer att komma tillrätta med. Det var militära underrättelsetjänsten som övertog arbetet. Därefter kom IB-affären 1973, och sedan tror jag att militären har avhållit sig från allt inrikesspionage, säger han.

Vad syftet kan vara med den långvariga infiltreringen som avslöjas av Aftonbladet har Guillou ingen förklaring till.

– Det är galenskap. Om man ska motivera politiskt spioneri på hemmaplan så måste man mena att Vänsterpartiet är kriminellt eller att man fruktar att det har planer på att bli det.

Enda sättet för Säpo att spionera på politiska förbrytare är om de kallar det för extraordinära åtgärder. Det används flitigt mot muslimer idag, menar Jan Guillou.

– Muslimer är nästan brottsliga per se och infiltreras hela tiden, som är den vanligaste metoden inom Säpo. Men det finns ju inga muslimer i Vänsterpartiet. Och om de finns har de inget direkt inflytande, och då finns det inget lagligt stöd. Om man inte fruktar en jihadistisk utveckling hos Jonas Sjöstedt. Man kan alltså inte använda terroristlagarna mot dem. Så jag är väldigt frågande, säger han.

Att spionaget ska ha pågått samtidigt som Vänsterpartiet var samarbetsparti till Socialdemokraterna som satt vid makten, är inget som förvånar honom. Det mångåriga spionaget tyder även på ett mönster som är förankrat inom Säpo.

– Då är det ingen tillfällig befattningshavare som har blivit tokig eller en frilansare som har kommit med uppgifter framtagna på eget bevåg, utan då är det systematik med galenskaperna, säger Jan Guillou.

IB-affären

1973 avslöjade journalisterna Jan Guillou och Peter Bratt att det fanns en hemlig underrättelseorganisation som kallades för IB i Sverige.

 

Byrån åsiktsregistrerade vänstersympatisörer och hade spioner utomlands som bland annat samarbetade med den israeliska säkerhetstjänsten Shin Beth och amerikanska CIA.

 

Jan Guillou och de andra inblandade dömdes till ett års fängelse.