Betygsättningen på Sveriges gymnasieskolor är ett rättssäkerhetsproblem, anser Skolverket. Det finns stora skillnader mellan hur olika lärare sätter betyg. För enskilda elever blir betygsättningen något av ett lotteri.
Ger samma kunskaper samma betyg oavsett vilken lärare en gymnasieelev har och avsett vilken skola eller kommun som eleven går i? Svaret är nej, konstaterar Skolverket i sin nya rapport ”Likvärdig betygsättning i gymnasieskolan?”, som DN har fått ta del av.
Vilket betyg en elev får i förhållande till resultatet på nationella prov beror mer på vilken lärare en elev har än vilken skola eleven går i även om skolskillnaderna också är viktiga. Det finns ett strukturellt likvärdighetsproblem på Sveriges gymnasieskolor, anser Skolverket.
Skolverket gjorde år 2007 en liknande analys av grundskolan, som visade att det finns skillnader i betygsättningen också där. Och trots att såväl statliga som kommunala och andra skolaktörer genom olika åtgärder försökt få bukt med problemen och öka samstämmigheten i betygsättningen så har det inte fått någon större effekt. Skillnaderna mellan skolornas betygsättning har inte förändrats över tid.
– Det allvarligaste med att betygen inte sätts på likvärdiga grunder i landet är att det snedvrider konkurrensen mellan elever och påverkar deras möjligheter att söka framtida utbildningar och arbeten, säger Jonas Sandqvist, undervisningsråd på Skolverket.
Det finns ingen skillnad mellan kommunala och fristående skolor. Det är lika vanligt att kommunala som fristående skolor ger högre eller lägre betyg i förhållande till proven. Skolornas storlek påverkar inte heller. Och en skola där elever har höga resultat kan ha lika stor skillnad mellan prov och betyg som en skola med låga resultat. Det finns skillnader mellan gymnasieprogram när det gäller betyg och prov men det beror inte på hur duktiga eleverna är på programmen. Högst betyg i förhållande till proven får elever på naturvetenskapligt program.
Kön har betydelse på individnivå. Kvinnor får i betydligt högre utsträckning högre betyg än provresultat i jämförelse med manliga elever. Däremot kan kön inte förklara skillnaderna mellan skolor och klasser. Elevens modersmål har heller ingen större betydelse för betygsättningen i förhållande till proven.
Spridningen är stor när Skolverket analyserat resultaten från elever i 469 olika klasser på olika gymnasieskolor. I vissa klasser får nio av tio elever betygen höjda i exempelvis matte A i jämförelse med resultaten på nationella provet. I en annan klass får var femte elev ett lägre betyg. Och i en tredje finns det ingen skillnad mellan provresultat och kursbetyg.
Det pågår olika insatser för att försöka rätta till problemen. Skolinspektionen kontrollrättar nationella prov. Den nya lärarutbildningen ska öka fokus på betyg och bedömningar. I förslaget till ny läroplan föreslås både att mål och nationella prov blir tydligare.
Men Skolverket konstaterar att det även i framtiden kommer att finnas kvar ett tolkningsutrymme för lärarna. Därför är det nödvändigt att lärare träffas för att utveckla ett gemensamt synsätt inom och mellan skolor. Och att ämnesdiskussionen om betygsättning även på nationell nivå hålls vid liv.