Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Gymnasieskolor som sätter för höga betyg ska straffas

Gymnasiebetygen är ”orättvisa” och nu sätter regeringen ner foten. Från och med nästa läsår kommer Skolinspektionen att börja kontrollera de nationella provresultaten och straffa skolor som ger ogrundade toppbetyg.

Två forskare skrev på måndagen på DN Debatt att konkurrensen om gymnasieeleverna ger orättvisa betyg. Jonas Vlachos, forskare på Stockholms universitet och på Institutet för näringslivsforskning, berättar att andelen elever med högsta möjliga avgångsbetyg har ökat med 170 procent bara från 2000 till 2007.
 

– Jag tror att problemet ligger i konkurrensen, snarare än i friskolereformen. En rektor på en kommunal skola har ett intresse av att ha kvar duktiga elever i sin verksamhet. Har man ett konkurrens­utsatt system och betygen är viktiga för eleverna måste man se till att det finns en extern granskning av skolorna, säger Jonas Vlachos.
 

Skolminister Jan Björklund (FP) håller helt med om kritiken.
 

– Det är ett stort problem med glädjebetyg i den svenska skolan och jag delar helt den problem­beskrivning som beskrivs i debattartikeln, säger han till DN.
 

Därför tar regeringen på torsdag beslut om att ge Skolinspektionen i uppdrag att börja dubbelrätta de nationella proven.
 

– Varje år ska hundratusentals prov kontrolleras. Nu kontrolleras inga. Skolinspektionen ska först kontrollera att rättningen är rimlig, sedan att proven stämmer överens med betygen.
 

Om Skolinspektionen upptäcker att skolor sätter felaktiga betyg, kommer den att ha en trappa med sanktioner att använda.
 

– Till att börja med kommer de att ge ut anmärkningar, men rättar skolan inte till betygen blir det böter och till sist kan Skolinspektionen lägga ned en skola, men jag förutsätter att det inte går så långt, säger Jan Björklund.
 

Han räknar med att den hårdare kontrollen ska kunna sätta i gång redan till nästa läsår och vara i full gång 2011, då den nya skollagen införs.
 

Tommy Lagergren är enhetschef för prov och bedömning på Skolverket. Han tycker att Jonas Vlachos och hans kollega Magnus Henreksons kritik är befogad, men efterlyser en nyansering.
 

– Den största ökningen av andelen med toppbetyg skedde mellan 1997 och 2001, då det fanns en stor osäkerhet kring det här. Det verkar nu som att man använder hela betygsskalan i större utsträckning än vad man gjorde i början, men självklart är detta något man måste fortsätta följa.
 

– Vi har två rapporter på gång och vi ser en stabilisering av betygen under de senaste åren. Det är ingen explosion av 20,0, säger Tommy Lagergren.
 

604 av 84.410 gymnasieelever gick 2006 ut med 20,0, det vill säga enbart MVG i betyg, enligt Lagergren. 2007 handlade det om 672 av 89.153 elever och 2008 var det 700 av 92.615 gymnasister.
 

– Det finns säkert enskilda skolor som har brister i betygssättningen och det är därför det kommer många insatser från staten nu. Tydligare inspektion, kunskapskrav, stora satsningar på lärarfortbildning, en ny betygsskala, och så vidare. Det är klart att det finns en rad problem, men vi kommer aldrig att kunna starta ett helt vattentätt och rättvist system.
 

Skolinspektionen har ansvar för att se till att gymnasieskolorna sköter betygssättningen korrekt. Generaldirektör Ann-Marie Begler har förutom regeringens nya initiativ även andra åtgärder på gång.
 

– Det vi gör nu är att gå in och granska hur vissa gymnasieskolor sätter sina betyg. Vi ska granska och ta fram en arbetsmodell för hur vi ska kunna fortsätta granska betygen och det ska vara klart före sommaren 2010.
 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.