De lokala inriktningarna på gymnasieskolan blir kvar, trots att skolminister Jan Björklund har riktat hård kritik mot så kallade ”hobbyutbildningar”. Inriktningarna byter nu namn och kommer i framtiden att granskas hårdare av staten.
De lokala inriktningarna och specialutformade programmen har gett kommunala gymnasieskolor samma möjligheter som friskolorna och har kunnat skräddarsy ”nya” utbildningar vid sidan av de 17 nationella programmen. I dag går hela 57.000 gymnasielever på lokalt utformade program.
Men skolministern Jan Björklund (FP) har varit mycket kritisk till floran av utbildningar och har ofta raljerat om utbildningar av annorlunda karaktär som skidakrobatik och kallat dem hobbyutbildningar.
Riksdagens borgerliga majoritet beslutade i förra veckan att ändå behålla möjligheten för kommunala skolor att göra lokala inriktningar på utbildningarna, även om den statliga kontrollen ska bli hårdare.
Sveriges gymnasierektorer ska nu göra om sina utbildningar så de passar in i den nya gymnasieskolan. Skolverket ska senast i februari nästa år redovisa vilka ämnen förutom svenska, matematik och engelska som ska krävas för att kommunala skolor ska få starta de ”särskilda varianterna” av olika nationella program.
Närmare 15 procent av Sveriges nästan 400.000 gymnasieelever går i dag på specialutformade program eller lokala inriktningar och de får gå klart sina utbildningar. De nya reglerna gäller dem som ännu inte har kommit in på gymnasiet.
– De särskilda varianterna ger gymnasieskolorna möjligheter att göra avsteg från de nationella programmen. Vi som politiker får inte strypa den utvecklingskraft som uppstått och stoppa in elever i färdigstöpta hål, konstaterar Mats Gerdau (M), riksdagsledamot, tidigare kommunalråd i Nacka kommun, öster om Stockholm.
Genom statlig granskning hoppas politikerna att ”avarterna” försvinner. Dagens åttondeklassare kommer att få rätt att söka utbildningar med särskilda varianter i andra kommuner.
På Sicklaön i Nacka kommun ligger en kommunal och tre fristående gymnasieskolor sida vid sida med stora företag och Mälardalens högskola. Den kommunala gymnasieskolan YBC, Young business creatives, måste nu få sin inriktning omprövad. Skolan hoppas kunna fortsätta med sin inriktning.
Skolan har två program: ett internationellt IB-program och ett specialutformat program kallat Business creatives program som ger samma behörighet som det nationella samhällsprogrammet med ekonomiinriktning.
Rektorn Hans Renman är kritisk till det kommande ekonomiprogrammet och menar att det är ett steg tjugo år tillbaka i tiden.
– En rektor som verkligen vill sätta prägel på sin skola ska inte fastna i gymnasieförordningen och lagtexter utan se dem som startskott till något nytt, säger Hans Renman.