Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

”Hade de begått brott skulle deras livskvalitet höjas rejält”

På häktet i Göteborg vittnar de anställda om dåliga villkor för förvarstagna. ”De som är häktade för brott får till exempel äta tillsammans i en matsal, medan de förvarstagna får äta lunchlådor ensamma i sina celler”, säger en medarbetare.
På häktet i Göteborg vittnar de anställda om dåliga villkor för förvarstagna. ”De som är häktade för brott får till exempel äta tillsammans i en matsal, medan de förvarstagna får äta lunchlådor ensamma i sina celler”, säger en medarbetare. Foto: Adam Ihse

Ingen tillgång till internet och nästan ingen möjlighet till fysisk aktivitet.

Personal och intagna på Kriminalvårdens häkte i Göteborg larmar om de dåliga villkoren för förvarstagna.

– Hade de begått ett brott skulle deras livskvalitet höjas rejält, säger en medarbetare.

På Kriminalvårdens häkte i Göteborg larmar nu både personal och intagna om situationen för de förvarstagna som placerats i häktet.

Läs mer: Fler får vänta i häktet på utvisning – med sämre villkor

– De som är häktade för brott får till exempel äta tillsammans i en matsal, medan de förvarstagna får äta lunchlådor ensamma i sina celler, säger en medarbetare.

DN har tidigare berättat om vittnesmål om att personal på Migrationsverkets förvar uppmanas provocera förvarstagna för att de ska bli flyttade från förvarets lokaler till Kriminalvårdens häkten. Migrationsverket har inlett en utredning, men det är oklart när den kommer att bli färdig.

På Kriminalvårdens häkte i Göteborg finns just nu sex förvarstagna personer på den så kallade gemensamhetsavdelningen. Där sitter personer som inte anses vara en fara för sig själva eller andra. De har suttit där mellan fyra veckor och fyra månader.

– Många av oss i personalen ställer oss frågan varför de ens är här. De är inte häktade för ett brott och de är de lättaste att prata och ha att göra med, säger en anställd.

Det är allvarligt att vi inte kan erbjuda samma möjligheter, men det finns också skäl till att det ser ut på det sättet, eftersom verksamheten utgår från dem som sitter häktade misstänkta för allvarliga brott.

Enligt både personal och häktesplacerade förvarstagna som DN pratat med har de förvarstagna personerna tillgång till väldigt få av de aktiviteter som de andra intagna på häktet har. Bland annat finns det möjlighet för dem som är häktade för brott att några gånger i veckan gå till en verkstad, där de kan tillverka saker och tjäna lite pengar. Där får inte de förvarstagna vara. De har inte heller tillgång till gympasalen, något de som är häktade för brott får en gång i veckan.

– Jag tycker det är jättejobbigt att se och jag förstår inte hur man motiverar det. Det borde gå att lösa. Det är hemskt för dem, säger en anställd.

Anders Månriddare är tillförordnad kriminalvårdschef för häktet i Göteborg och bekräftar uppgifterna om hur de förvarstagna får sämre villkor än de som är häktade för brott.

– Det är allvarligt att vi inte kan erbjuda samma möjligheter, men det finns också skäl till att det ser ut på det sättet, eftersom verksamheten utgår från dem som sitter häktade misstänkta för allvarliga brott, säger han.

Kravet på att förvarstagna ska ha möjlighet att använda mobiltelefoner och internet på samma sätt som på förvaren är till exempel omöjligt att genomföra i praktiken, enligt Anders Månriddare.

– Det går helt enkelt inte på ett säkerhetshäkte, det är inte byggt för det. Tillgång till internet i klientverksamheten och mobiltelefoner ute i verksamheten skulle utgöra en säkerhetsrisk som kan påverka rättssäkerheten. Det här är inte ett optimalt ställe för de här personerna att vara på.

Abdulla Rahim Fadi är förvarstagen och berättar att han har suttit i häkte sammanlagt sju månader, varav fyra på häktet i Göteborg. Han blev utvisad efter att han stulit kläder – ett brott som han har avtjänat sitt straff för, berättar han, men har inte fått någon motivering till varför han är satt i häkte. Han är mycket uppgiven över sin situation.

– De kriminella kan göra vad som helst, de kan träna, de kan arbeta, men vi kan inte göra någonting.

Han har ett utvisningsbeslut till Marocko, men säger att landet vägrar att ta emot honom.

– Jag önskar att de utvisade mig vart som helst, bara jag slapp vara här.

Tipsa DN:s granskande reportrar

Du får vara anonym och skyddas av grundlagen som uppgiftslämnare. Mejla reportern direkt eller lämna ditt tips på vår krypterade tjänst DN Granskar

Det går också bra att skicka tips via vanligt brev: Dagens Nyheter, 105 15 Stockholm.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.