Lars Falk beskriver attityden så här:
- Eleverna har ingen vilja att arbeta eller anstränga sig och de säger rakt ut att de struntar i sina betyg.
Alla elever i nionde klass fick under hösten ett brev hem till föräldrarna.
- Redan i samband med den betygsvarningen såg vi att betygsprognosen på ett dramatiskt sätt skilde sig från motsvarande prognoser under tidigare år, säger Lars Falk. Det normala är att 15-20 procent får en betygsvarning.
- Betygsvarningarna brukar leda till en allmän uppryckning och det är ju avsikten med dem. Även i år kom det en uppryckning, men den omfattade långt färre elever än vi väntat oss. De flesta fortsatte med en loj och tråkig inställning till skolan.
Vid vårterminens början var det fortfarande 46 procent av eleverna som saknade behörighet till gymnasiet.
- Det var då jag skickade brevet till föräldrarna och talade om att det var elevernas attityd som var huvudproblemet, säger Lars Falk.
Tvekade du innan du skrev ett sådant brev?
- Absolut. Jag skrev det redan i höstas och gav det sedan till lärarna så vi kunde stå för det tillsammans. Vi har justerat det ett par gånger, men inte så mycket att det skulle förlora sitt budskap. Även om det är ett mycket känsligt budskap.
Är det känsligt att kräva skärpning av eleverna?
- Ja, det är ett problem. När jag gick i skolan för drygt 40 år sedan var det elevens fel om man fick dåliga betyg, man hade inte gjort det som förväntades. I dag är dåliga resultat skolans ansvar. Vi har i uppdrag att motivera och entusiasmera eleverna och där har vi misslyckats. Men allt kan inte göras lustfyllt. En del av matten till exempel kräver ju en arbetsinsats.
Den vanligaste orsaken till många icke godkända elever i en skola är en stor andel invandrare som inte hunnit lära sig svenska tillräckligt bra.
- Sjöbo kom ju in sent i flyktingmottagningen, så det är inget problem på vår skola. Vi har bara en sent ankommen flykting och han har fått ett specialprogram för gymnasiet.
När det uppstår problem i en skola är det vanligaste att de ansvariga skyller på bristande resurser. Det gör inte Lars Falk.
- Vi har satt in extra lärare i både matte och engelska, vi erbjuder extra hjälp vid läxläsning och extra hjälp av en pedagog på håltimmar. Vid den första extralektioner i matte kom det fem elever. Efter tio minuter reste sig en av dem och sade: "Jag ska gå och beställa tid för piercing." Då reste sig ytterligare två elever och följde med. Det är bara ett exempel på den attityd jag talar om. Det finns många fler.
- Grundproblemet i attityden är att det anses vara "dålig stil" att bry sig om skolan. En flicka i skolrådet hade gjort bra insatser och jag berömde henne för det. Då sade hon: "Säg inget sådant när andra hör på. Det blir jobbigt för mig om jag är för duktig."
Sandbäcksskolan har 48 elever i årskurs nio och det är 22 av dem som i dagsläget har icke godkänt i ett eller flera av kärnämnena. Enligt Lars Falk har 14 av dem goda möjligheter att få godkänt om de ändrade attityd.
- Det handlar om insikt, motivation och vilja att arbeta. Resultaten kommer inte gratis.
Attitydproblemen finns även bland de 26 eleverna som ligger på godkänt.
- Åtta av dessa nöjer sig med att ligga på godkänt. De kunde ganska lätt höja sina betyg. Men de har bra koll på läget och vet vad som krävs för att komma in på de gymnasielinjer de tänkt söka.
Har du fått några reaktioner på brevet?
- Inte en enda från föräldrarna. Bland eleverna har reaktionerna varit blandade. Många har reagerat positivt och erkänt problemet. Andra har i sina uppsatser skrivit "Spräng Skånskan och sparka rektorn".
"Skånskan" är Skånska Dagbladet som i flera artiklar har rapporterar om rektorns brev. Eleverna har sedan diskuterat artiklarna och skrivit uppsatser om dem.
- Det känns som vi fått hjälp av att tidningarna skrivit om detta, säger Lars Falk.
På onsdagen har Lars Falk kallat till ett extra föräldramöte.