Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Hälften av tvångsutvisningarna till Afghanistan blir stoppade

Migrationsverket, Märsta.
Migrationsverket, Märsta. Foto: Alexander Mahmoud

Nästan varannan utvisning till Afghanistan som lämnats över till polisen i år har avbrutits.

Flera fall har stoppats bara timmar innan planet ska lyfta, andra flygs tillbaka från Kabul.

– Det kan vara ett tecken på att man missat något i asylbedömningarna, säger Madelaine Seidlitz, Amnesty.

Hittills i år har 50 personer utvisats till Afghanistan efter att deras ärenden överlämnats till polisen. I ytterligare 46 fall som överlämnats till polisen har en persons utvisning stoppats. Det är nästan lika många fall som under hela förra året, men då var också det sammanlagda antalet utvisningsärenden till landet som överlämnats till polisen lägre. I två av fallen har de utvisade personerna kommit ända till Kabul, där de sedan fått vända tillbaka.

Patrik Engström är chef på gränspolisen och säger att Afghanistan är ett av de mest komplicerade länderna att verkställa beslut om utvisningar till.

– Men det är en hög siffra. Vi vill naturligtvis få ner antalet avbokningar, säger han.

• Läs även: Utvisning av Qasim Amini stoppas tillfälligt

Att en så stor andel utvisningar stoppas kan ha flera anledningar, men den kanske vanligaste är att det lämnas in en ansökan om verkställighetshinder, säger Patrik Engström. Om det finns nya omständigheter att pröva när en sådan ansökan lämnas in så måste utvisningen ställas in tills vidare. Ett annat skäl kan vara att det saknas resedokument.

Men det är svårt för gränspolisen att minska antalet stoppade utvisningar.

– I den mån vi har möjlighet att påverka skulle det krävas en annan processordning. Bland annat minska möjligheten till nya ansökningar, kräva fler förvarsplatser och att vi accepterade längre tider i förvar, säger Patrik Engström.

Madelaine Seidlitz, jurist på människorättsorganisationen Amnesty international, säger att situationen i Afghanistan är synnerligen svårbedömd och föränderlig. Hon menar att den höga andelen stoppade utvisningar till landet kan vara ett tecken på att man missat något i asylbedömningen men också att situationen har förändrats sedan beslutet fattades.

– Vi vet ju att Migrationsverkets i sin egen kvalitetsuppföljning såg att bedömningarna som gällde barn och åldersuppskrivna vuxna inte var rättssäkra.

Madelaine Seidlitz tar också upp en dom i Migrationsöverdomstolen, där det slogs fast att ett ensamkommande barn som inte var uppvuxet i Afghanistan hade skyddsbehov av den anledningen. Detta, tror Madelaine Seidlitz, kan och bör göra att Migrationsverket ser över skyddsbehoven för unga vuxna i samma situation, eftersom riskerna inte försvinner vid 18-årsdagen.

– Det blir ju en korrigering som Migrationsöverdomstolen har gjort och då kan det ju vara så att man inte i alla lägen har gjort korrekta bedömningar innan dess, säger hon.

Sverker Spaak är Migrationsverkets expert på återvändandefrågor och reagerar på den höga andelen stoppade utvisningar.

– Det är ju alldeles för högt. Och det intressanta är hur många av de beviljade verkställighetshindrena som faktiskt har lett till en ny prövning.

Han framhåller att det faktum att en utvisning avbryts inte behöver bero på brister i asylutredningen.

– Att så många fall stoppats i år kan bero på ny praxis och lagstiftning – till exempel domen i Migrationsöverdomstolen, men även den nya gymnasielagen eller att det kommer in nya omständigheter i ett fall - till exempel att någon konverterat efter att beslutet vunnit laga kraft.

Det är snarare regel än undantag att det lämnas in en eller flera ansökningar om verkställighetshinder i anslutning till en utvisning, säger Sverker Spaak. Men det vanligaste är att de avslås. Hittills i år har 88 personer fått sitt beslut om utvisning till Afghanistan omprövat efter att ha skickat in en ansökan om verkställighetshinder. Inget annat land har en lika hög siffra, enligt Migrationsverkets statistik.

– Jag tycker det verkar vara ett rimligt antal eftersom vi har fått ett nytt rättsligt ställningstagande och en ny lag som påverkar detta, säger Sverker Spaak.

Madelaine Seidlitz från Amnesty gör en annan bedömning.

– Det är ganska anmärkningsvärt att ett så stort antal personer skulle ha, felaktigt får man säga, återsänts till Afghanistan om de inte skickat in en sådan ansökan, säger hon.

Fakta. Utvisningsärenden

• Siffrorna kommer från Kriminalvården och visar de utvisningsärendena som blivit överlämnade till Polisen som på något vis stoppats. Kriminalvården kopplas in när en resa ska bokas och genomföras. En utvisning kan stoppas av flera orsaker och personen vars resa ställs in kan fortfarande bli utvisad vid ett annat tillfälle.

• Polisen har gjort sammanlagt 96 beställningar till Afghanistan hittills i år.

• Andelen utvisningar som stoppas är betydligt större för Afghanistan än för utvisningar som lämnats över till Polisen i stort. Av alla ärenden som är överlämnade till Polisen i år är har 18 procent stoppats. Samma siffra för Afghanistan är 48 procent.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.