Den grundläggande rättigheten för svenska medborgare att få insyn i landets myndigheter fungerar dåligt. Hälften av myndigheterna får underkänt när DN testar den viktiga offentlighetsprincipen.
Lagen ska garantera öppenhet i det offentliga Sverige och är en av hörnstenarna i vår svenska modell. Ändå sköts den dåligt, visar DN:s granskning. Av 322 testade myndigheter är det endast 161 – hälften – som får godkänt även vid en generös bedömning.
Offentlighetsprincipen, som regelverket kallas, går ut på att handlingar som kommer till en myndighet ska kunna läsas av vem som helst. Det kan exempelvis handla om post som skickas från en privatperson eller ett mötesprotokoll. På så sätt ska riskerna för korruption och maktmissbruk minskas.
Men efterlevnaden av lagen fungerar dåligt, visar det sig när Dagens Nyheter satt offentlighetsprincipen på prov hos de statliga myndigheterna.
Vi startade först en mejlkonversation med 322 myndigheter. Tre veckor senare begärde vi – då från en annan adress – att samma myndigheter skulle ta fram mejlen. Vi beskrev deras innehåll och exakt datum. Enligt riktlinjerna bör mejlen lämnas ut inom en till två arbetsdagar.
Endast 158 myndigheter lyckades med uppgiften, trots att vi satte gränsen för godkänt högt – på maximalt tre arbetsdagar. Försäkringskassan väntade nästan en och en halv månad med att svara.
– Den handläggningstiden är fullständigt oacceptabel. Hade vi fått en JO-anmälan på det här skulle vi från myndighetens sida gjort en pudel, säger Nils-Erik Karlsson, stabsjurist på Försäkringskassan.
Varför tog det så lång tid?
– Det kan jag tyvärr inte svara på.
Ett 20-tal myndigheter påstod att vårt första mejl inte fanns – trots att de flesta ändå hade svarat på det. Det gäller bland annat Regeringskansliet, Stockholms universitet och Länsstyrelsen i Jämtland.
– Det blev fel. Ni skulle självklart fått svar att handlingen finns på Regeringskansliet. Ärendet hade överförts till en annan avdelning, säger Malin Modh, pressinformatör på Regeringskansliet.
Kungliga tekniska högskolan svarade att den endast lämnar ut handlingar till anställda. De har en ”policy att allt som skickas blir hemligt för utomstående”. Enligt Ulf Nilsson, arkivchef på KTH, har tjänstemannen som svarade begått ett fel, och myndigheten ska nu se över sina rutiner:
– Det här är absolut inte bra – någon sådan policy finns inte. Det handlar om ett felaktigt agerande från en enskild tjänsteman. Vi kommer nu att göra informationsinsatser som rör offentlighetsprincipen, i synnerhet e-post.
Tretton myndigheter har inte ens svarat på DN:s begäran. Det gäller bland annat Kammarrätten i Stockholm – en myndighet som har till uppgift att hantera överklaganden från medborgare som inte är nöjda med resultatet av en begäran om att få ta del av en handling.