Larm kommer och går i medierna. Blir larmet bestående tenderar vi att ta lättare på dem. Det hävdar professorn i medie- och
kommunikationsvetenskap, Gunilla Jarlbro.
- Detta larmet påminner om förra djurinfluensan som vi hade, man ropar lite väl mycket vargen kommer, säger hon.
Gunilla Jarlbro pekar på att plötsliga larm passar dagens mediedramaturgi. Larmet om svininfluensan dök upp ganska snabbt och
fick en spridning inom ett par få dygn.
- Det var oväntat och berör många människor. Larmet har ett nyhetsvärde och på längre sikt också ett kommersiellt värde. Det har vi sett när det gäller olika matlarm, säger Gunilla Jarlbro.
Hur ska man förhålla sig till larmen?
- När det gäller livsmedelslarmen har vi sett att man snabbt går tillbaka till sina vanliga konsumtionsmönster efter ett tag. Risken finns att medierna förlorar trovärdighet om det kommer för många larm. Då tar inte allmänheten larmen på allvar när det verkligen behövs, säger Gunilla Jarlbro.
Har larmen blivit fler?
- Ja, troligen är det så. Det handlar om konkurrensen om uppmärksamhet samtidigt som vi har ett underskott på uppmärksamhet. Särskilt hälsolarm fungerar bra i medierna för att det ligger nära våra liv, säger Gunilla Jarlbro.
Gunilla Jarlbro pekar på larmen om HIV och AIDS under 1980-talet. Den mystiska smittan spred sig utan att någon visste hur den skulle stoppas. Världens medier rapporterade kontinuerligt om utvecklingen.
- I dag har vi fortfarande HIV och AIDS och smittan är nästan lika farlig som då, men nu är den inte längre spektakulär och platsar därför inte länge på nyhetsagendan, säger Gunilla Jarlbro.