Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Halva Sverige har övervikt eller fetma

Över hälften av alla svenskar i åldrarna 16–84 är nu överviktiga eller feta.
Över hälften av alla svenskar i åldrarna 16–84 är nu överviktiga eller feta.

Varannan svensk är överviktig eller har fetma. Hälsoskillnaderna mellan hög- och lågutbildade är fortsatt stora. Den psykiska ohälsan ser ut att öka. Sån är folkhälsan just nu, enligt Folkhälsomyndighetens årsrapport.

Lösningen är att sätta hälsan i centrum av all politik – något som inte är fallet i dag, tycker myndighetens generaldirektör.

– Vi har sett den här utvecklingen i flera decennier, det är ingenting som förändras. Och det kan man inte lösa genom några enkla åtgärder inom sjukvården utan hälsofrågorna måste sättas i centrum av politiken på ett annat vis, ungefär som med ekonomin eller ekologin, säger generaldirektör Johan Carlson.

Han anser att politiska åtgärder alltid måste vägas mot de hälsokonsekvenser de får.

– Vi måste förstå att det är samhället som påverkar hälsan och att samhället påverkas av hälsoutvecklingen.

Ur ett internationellt perspektiv är hälsan i Sverige god, men det finns flera varningstecken som Folkhälsomyndigheten lyfter i sin årsrapport. Exempelvis framgår att skillnaderna i hälsa mellan personer som har hög och låg utbildningsnivå fortsätter att vara stora. Det finns flera tecken på att den psykiska ohälsan ökar speciellt bland unga och lågutbildade. Dessutom är 51 procent av den svenska befolkningen i åldrarna 16–84 överviktiga eller feta.

– Det är riskfaktorer för att drabbas av flertalet sjukdomar men också en av de främsta orsakerna till förlorade friska levnadsår. Om man får höga blodfetter, högt blodtryck och kanske så småningom hjärt- och kärlsjukdomar så inskränker ju det i människors liv och vardag, därför lyfter vi det här som en viktig aspekt, säger Fatima Azerkan, utredare och projektledare för årsrapporten.

Folkhälsomyndigheten pekar bland annat ut skolan som viktig för att vända de negativa trenderna. Fler måste ges möjlighet att gå färdigt grundskola och gymnasium, säger Fatima Azerkan.

– Då får de verktyg för att kunna tillskansa sig god kunskap och skapa sig bättre förutsättningar. Vi lever i ett informationssamhälle och har man inte det verktyget kan det slå negativt på hälsan.

Rapporten bygger både på registerdata från bland annat Socialstyrelsen och på enkätundersökningar. Och det finns också glädjande besked. Bland annat minskar dödligheten både i hjärt-kärlsjukdom och i de fyra vanligaste cancerformerna, förutom lungcancer för kvinnor. Färre riskkonsumerar alkohol och andelen som röker tobak dagligen minskar också.

Fakta: Rapportens plus och minus


+
Den självskattade hälsan förbättras
Medellivslängden ökar, vilket innebär att dödligheten minskar
Livsvillkoren för flertalet svenskar är goda
Riskkonsumtionen av alkohol minskar
Andelen som röker dagligen minskar
-
Andelen som äter lite frukt och grönt ökar
Fler har en stillasittande fritid
Övervikt och fetma blir vanligare
Fler uppger att de har högt blodtryck
Det finns flera tecken på att den psykiska ohälsan ökar
Källa: Folkhälsomyndighetens årsrapport 2017

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.