Handikappade barn får hjälp att erövra språket

Barn som föds med Downs syndrom har oftast en försenad språkutveckling, men sedan några decennier vet man också att om det talade språket får stöd av teckenspråk så går det lättare. Tecken kräver mindre finmotorik än tal, de förstärker och betonar nyckelorden i det talade budskapet, de engagerar fler sinnen i det språkliga uttrycket.

- Ta ett uttryck som "nu ska vi krypa". Det är inte säkert att barnet förstår det talade ordet krypa, men förstärkt med tecknet för krypa så går det fram, förklarar Margareta Hallner, som är projektledare för Svenska Downföreningens teckenläger, när vi möter henne på ett läger för barn från noll till två år i Åsa i Halland.

Det här är en pedagogik som från början utvecklats av professorn och logopeden Irene Johansson och kallas Karlstadsmetoden. Den tillämpas i dag över hela världen.

Men teckenspråk kräver ju att barnets hela omgivning kan teckenspråk och det är det som är tanken bakom teckenlägret.

- Vår dotter Moa går i en waldorfskola, inte för att vi föll för den speciella pedagogiken utan för att det var den enda skola vi hittade hemma som var intresserad av att använda tecken, säger Margareta Hallner.

- Vi vill ha med hela familjen och gärna mormor och morfar och även personal som möter barnen i skola och förskola.

När DN tittar in på lägret på Löftadalens folkhögskola i Åsa möter vi barn i åldersgruppen med barn upp till två år. Vi får vara med på förmiddagens gympapass där papporna har "uppochnergympa" med barnen medan mammorna har ett teckenpass med lärare.

Stefan Fagerström och Anders Granath, båda från Stockholm, är där med barnen Ella och Hugo. Även Ellas storebror Alex, 14 år, är med på gympapasset.

- Det kan nästan inte vara bättre än så här med lokalerna och badstranden intill och mötet med andra barn och andra föräldrar från andra delar av landet. Jag ska väl erkänna att jag förr hörde till dem som zappade på teven när det kom ett program om funktionshindrade barn, men i dag är det annorlunda, säger Anders.

Stefan har fem barn förutom Ella och ett sjunde är på gång, och alla är med på teckenlägret. Storebror Alex tycker inte att livet krånglats till av att Ella kom och har bland annat haft med henne till skolan och tagit ur en del kompisar de antydningar till fördomar man mött.

- Ni ska veta att det vi ser här är ganska friska Downsbarn, har de bara själva förståndshandikappet så är livet ganska enkelt. Men ofta har Downsbarn rader av andra problem, inte minst hjärtproblem, säger Stefan.

Anders och Stefan påpekar att det numera föds ganska få barn med Downs syndrom:

- 2004 var det 107 och jag har inte sett någon statistik för 2005, säger Stefan.

Det beror på fosterdiagnostiken som gör att man numera med ett ganska enkelt prov kan se om barnet har den kromosomförändring som orsakar handikappet.

Risken ökar med tilltagande ålder hos mamman, vilket är väl känt både hos blivande föräldrar och vårdpersonal.

- Som du ser på gruppen finns här nästan bara ganska unga föräldrar, säger Margareta Hallner.

- Vi tror att det skulle födas litet fler Downsbarn om föräldrarna fick en mer objektiv och fyllig information om Downs syndrom än de får i dag och inte bara rådet att göra abort.

Vi ser på de lekande barnen, på Sofia i pappas armar och på Leo som valt att stå för sig själv framför högtalaren och dansa till musiken på egen hand och vi blir lätt fuktiga i ögonen. Margareta har sett reaktionen förr:

- Alla barn är gulliga, men visst är det något särskilt med de här barnen

• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Skriv ut