Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Här är bilderna som utlöste ubåtsjakten

02:46. Pensionerad marinofficer tog bilden som utlöste ubåtsjakten i Stockholm.

Här är bildbeviset på den ubåtsobservation som utlöste jakten i Stockholms inlopp den 31 oktober. Larmet kom från en pensionerad marinofficer. Han berättar nu för första gången om vad han såg. Berättelsen styrks av ett annat, hittills okänt, ubåtslarm några timmar tidigare från Kanholmsfjärden.

Som DN avslöjade i söndags startade försvaret den 31 oktober en ubåtsjakt efter larm om en kränkande ubåt vid Lidingö. DN kan i dag publicera den bild som startade ubåtsjakten. Den privatperson som såg något ovanligt den 31 oktober är den pensionerade marin- officeren och överstelöjtnanten Sven-Olof Kviman som berättar:

– Klockan är 15.30. Jag har tvättat bilen och känner mig lite kall. Därför tar jag en kopp kaffe och tittar ut genom fönstret. Då ser jag en ubåt på vattnet framför mig. Jag hajar verkligen till och ropar på min fru. Hon ser samma sak: en ubåt. Jag går ut på balkongen med en kikare medan hon letar fram en kamera.

Sven-Olof Kvimans bilder på den misstänkta ubåten är tagna från Karlsudd, cirka 1100 meter från föremålet. Den misstänkta ubåten har just girat kring en udde och kör i övervattensläge åt vänster i bild, men vänder senare in mot Stockholm. Foto: DN

– Det är en ubåt, det är jag helt bergsäker på när jag tittar i kikaren. Den går i ytläge och jag ser skrovet ovanför vattenytan och tornet, berättar Sven-Olof Kviman.

Läs också: Försvarsminister Peter Hultqvist om bilderna: ”Fräckhet och provokation”

Under den stora ubåtsjakten vid Hårsfjärden 1982 var överste-löjtnant Kviman chef för kust- artilleriets insatsstyrka vid Mälsten i Stockholms skärgård. Det var hans förband som detonerade skarpladdade minor mot kränkande ubåtar i den då resultatlösa jakten. Senare har Sven-Olof Kviman utbildat marinens personal och varit med och utformat de regler som bland annat gäller vid ubåtsjakt.

– Min första tanke är att ubåten är svensk eftersom den visar sig i övervattensläge. Men den saknar den märkning som svenska ubåtar ska ha på tornet. I stället var det här ubåtstornet helt svart. Dessutom är svenska ubåtar större och har högre torn, berättar Sven-Olof Kviman.

Han uppskattar att avståndet till ubåten först var 800–900 meter. Ubåten avlägsnade sig bortåt medan hans hustru letade fram en mobiltelefon med kamera. De bilder DN i dag kan publicera togs alltså något senare när ubåten kommit 1 100–1 200 meter bort från Kvimans bostad.

– Det var en halvstor båt. Jag uppskattar längden till mellan 30 och 45 meter.

DN kan i dag också avslöja att en liknande observation gjordes av en annan person samma dags morgon, längre ut i skärgården. Denne person såg vid Kanholmsfjärden nära Stavsnäs något som såg ut som en ubåt på väg längre in mot Stockholm. Försvarsmakten bekräftar händelsen:

– Det var i Stavsnäsområdet och vi har inte analyserat färdigt den observationen som är trovärdig. Men informationen därifrån bidrog till att vi efter Kvimans larm satte in korvetten HMS ”Malmö” och personal på land för att spana. Rent teoretiskt är det möjligt att förflytta sig från Stavsnäsområdet med cirka 5,5 knops hastighet så att man 15.30 befinner sig vid den punkt där Kviman gjorde sin observation, säger konteramiral Anders Grenstad till DN.

Han understryker att man inte vet om det var en ubåt som syntes vid Stavsnäs och att Kvimans observation klassas som ”möjlig ubåt”.

– Om någon påstår att det inte var en ubåt jag såg – då blir jag förbannad, säger Sven-Olof Kviman.

Av bilden och Kvimans berättelse framgår att ubåtens torn är placerat rätt långt fram på skrovet. Under 1980- och 1990-talets ubåtsjakter så jagade svenska försvaret ofta en ubåt som var cirka 30 meter lång. I efterhand har det kommit fram att sovjetiska specialförband (Spetznas) hade en 30 meter lång ubåt med ett förligt torn. De kunde vara ute tre-fyra veckor.

Sven-Olof Kviman såg sin ubåt på dagen två veckor efter det första larmet ifrån Kanholmsfjärden, vilket startade den tidigare veckolånga jakten.

– Jag är helt övertygad att det var Sovjet som kränkte oss tidigare och Ryssland nu. Motivet skulle kunna vara rutinmässig krigsplanering – eller att skrämma oss från att inte ha för nära band med, eller gå med i Nato.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.