Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Här brinner plasten som du har sorterat

• Plast som svenskar ger till återvinning eldas upp i en cementfabrik. Under flera år har tiotusentals ton källsorterad plast bränts.

• Av alla plastförpackningar som påstods ha blivit ny plast under 2015 gick i själva verket en femtedel till förbränning.

• DN inleder nu en granskning av den svenska återvinningen.

Ett misstänkt storfusk med plaståtervinning har pågått i skymundan. Plasten kommer från de tusentals återvinningsstationer som finns i landet, där svenskarna källsorterar sina ketchupflaskor, plastburkar och påsar. Plastförpackningarna påstås bli material till nya plastprodukter. Men så har inte skett.

I centrum för historien står återvinningsbolaget Swerec, Sveriges ledande bolag för plaståtervinning. Bolaget tar emot 40 procent av alla källsorterade plastförpackningar. Under 2015 rörde det sig om 35 000 ton. De miljömässiga kraven på bolaget är hårda. De har skrivit avtal om att 80 procent av alla plastförpackningar ska materialåtervinnas – alltså bli nya plastprodukter.

Men under hösten 2015 upptäcktes vad som misstänks vara ett omfattande fusk med redovisningen. Tiotusentals ton plast som påstods ha gått till materialåtervinning hade i stället bränts upp. Trots att förbränningen upptäcktes fortsätter en stor del av svenskarnas plast att gå till Swerec.

DN har kartlagt vart plasten som svenskarna samlat in till återvinning har tagit vägen. Vi kan avslöja att en stor del har gått till en cementfabrik på Gotland där det använts som bränsle.

Även om plasten som förbränts kommit till nytta så är det betydligt sämre för miljön än att materialåtervinna det som avtalat. För varje kilo plast som återvinns i nya produkter minskar utsläppen av växthusgaser med i genomsnitt 2,7 kilo, jämfört med om man använt ny plast.

– Det här får en stor negativ miljökonsekvens ur både klimatsynpunkt och eftersom man inte utnyttjar produkterna på bästa sättet, säger Jon Engström, som är enhetschef på Naturvårdsverkets kretsloppsenhet.

Du står och anstränger dig där hemma och källsorterar. Och sedan så går du i väg och lämnar förpackningarna i olika behållare. Om man då inte känner att det här blir nytt material av det hela, då tappar vi hela trovärdigheten för återvinningen.

Företaget Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) sköter insamlingen av hushållens källsorterade avfall. Det var FTI som upptäckte det misstänkta fusket, tillsammans med sin norska motsvarighet Grønt punkt, som också anlitar Swerec.

– Vi pratar om allmänhetens förtroende. Du står och anstränger dig i köket där hemma och källsorterar. Och sedan så går du i väg och lämnar förpackningarna i olika behållare. Om man då inte känner att det här blir nytt material av det hela, då tappar vi hela trovärdigheten för återvinningen. Det är klart att det är väldigt allvarligt för det svenska samhället som sådant, säger FTI:s vd Kent Carlsson.


I maj 2016
, mer än ett halvår efter att det misstänkta fusket uppdagades, gick FTI ut med ett pressmeddelande om vad de upptäckt. Uppgifterna väckte väldigt lite uppmärksamhet utanför branschen och Värnamo i Småland där återvinningsanläggningen ligger.

Samtidigt lämnade norska Grønt punkt in en polisanmälan om bedrägeri. Enligt dem gick bara drygt 32 procent av den svenska och norska plasten till materialåtervinning 2014, och 38 procent 2015, i stället för de avtalade 80 procenten. Eftersom Swerec står för en så stor del av Sveriges totala återvinning innebär det att så mycket som en femtedel av all plast som påståtts gå till nya produkter i själva verket eldades upp.

Norge stoppade omedelbart transporterna till Swerec, men i Sverige har de fortsatt.

Tipsa DN:s granskande reportrar här

Flera källor med insyn i frågan uppger att Swerec kan ha tjänat pengar på att göra sig av med den plast som har lägst värde och kvalitet, och i stället skickat den till förbränning trots att de fått betalt av FTI och Grønt punkt för att materialåtervinna den.

Att plasten har gått till en cementfabrik på Gotland bekräftas av både fabriksägaren Cementa och Swerec. Cementas egen transportstatistik visar att det under 2014 och 2015 skickades drygt 50.000 ton plast till fabriken från Swerec.

Foto: Beatrice LundborgVarje vecka kommer lastbilar med plast till fabriken på Gotland, där förpackningarna senare bränns. ”Plasten lämpar sig väl till vår ugn eftersom det ger oss en hög energinivå”, säger Anders Jansson, marknadsdirektör på HC Miljö AB, ett systerbolag till Cementa AB. Foto: Beatrice Lundborg

När DN besöker fabriken visar det sig att transporterna fortsatt även efter hösten 2015. Varje vecka kommer ett tiotal lastbilar med plastförpackningar till anläggningen. Under 2016 rörde det sig om drygt 18.000 ton från Swerec.

I en stor lagerlokal ligger hundratals balar med plast från FTI:s återvinningsstationer. En traktor kör avfallet vidare till ett band som leder till cementugnen, hjärtat av fabriken.

– Vi tar emot plastavfall från förpackningsinsamlingen. Det handlar om plast som Swerec av någon anledning väljer att inte materialåtervinna. Plasten lämpar sig väl till vår ugn eftersom det ger oss en hög energinivå, säger Anders Jansson, marknadsdirektör på HC Miljö AB, ett systerbolag till Cementa AB.

För cementtillverkaren är plasten attraktiv eftersom företaget vill minska sin användning av kol som annars orsakar höga koldioxidutsläpp. Samtidigt säger Anders Jansson att plastavfall i första hand ska återvinnas till nya produkter.

– Jag förutsätter att Swerec endast levererar sina restprodukter till oss, men det är tyvärr svårt för oss att kontrollera. Vi litar på dem, säger Anders Jansson.

DN får inte besöka Swerecs anläggning och vd:n Peter Håkansson vill inte heller ställa upp på en längre intervju. Han har tidigare slagit ifrån sig fuskanklagelserna, men medger nu att fel har begåtts.

– Jag hittade inte felet förrän efter en stund. Det var något som inte var förankrat hos alla.

– Vad vi vet i dag så skulle det kunna ha gjorts bättre. Ytterligare kommentarer kan jag inte lämna.

Varför går en så hög andel av det som ni ska materialåtervinna i stället till förbränning?

– Jag har inga kommentarer runt det. Jag kan inte förklara vad min företrädare gjorde.

Swerecs tidigare vd har avböjt att kommentera anklagelserna.

Peter Håkansson säger att han kommit överens med FTI om att få fortsätta skicka en viss mängd plast till förbränning. Enligt Swerec har de bara skickat sådant till förbränning som inte går att materialåtervinna, men det tillbakavisas av FTI. De uppger att de fortfarande håller på att utvärdera hur Swerec levt upp till avtalet under 2016.

Förra veckan hade FTI och Swerec ett möte där de kom överens om att fortsätta samarbetet trots uppgifterna om fusk.

FTI:s vd Kent Carlsson säger att de inte har något annat val än att fortsätta skicka plast till Swerec, eftersom det inte finns någon annan anläggning som kan ta emot så mycket. Norska Grønt punkt ska möta Swerec i skiljedomstol, men Kent Carlsson vill hellre vända blad. Han säger också att man nu ska säkerställa att Swerec håller avtalet.

– Det är ingen som tjänar på att sätta ett företag i konkurs. Då skulle vi vara tvungna att skicka allt till förbränning. Det här är det enda alternativ som finns i dag, men vi planerar att bygga en egen anläggning till 2019, säger han.

Fakta. Källsorterade plastförpackningar används som bränsle
  • Hushåll lämnar sina källsorterade plastförpackningar i någon av de tusentals återvinningsstationer som finns runt om i landet. 2015 lämnades 91.000 ton plastförpackningar till återvinning.
  • En stor del av plasten skickas till företaget Swerec som har en anläggning i Småland. Under 2015 skickades 35.000 ton plast dit. Resten gick till anläggningar i Tyskland.
  • Swerec har lovat att 80 procent av all plast ska materialåtervinnas – alltså bli till nya plastprodukter. Men företaget FTI, som ansvarar för insamlingen av plast, upptäckte i en revision att andelen i själva verket bara var cirka 35 procent. Tiotusentals ton har alltså gått någon annanstans.
  • DN:s granskning visar att plasten bland annat har skickats till en cementfabrik på Gotland. Där har plasten använts som bränsle. Under 2014 och 2015 skickades totalt drygt 50.000 ton plast dit från Swerec.
  • Trots upptäckten har FTI fortsatt att skicka plastavfall till Swerec, som i sin tur har fortsatt att skicka plast till cementfabriken.
  • Så stor andel plast har Swerec lovat ska gå till återvinning: 80%.
  • Så mycket återvinns av Swerec i verkligheten: 35%.
Fakta. Så fungerar insamlingen i Sverige
Foto: PONTUS LUNDAHL / TT
  • Ansvaret för insamlingen av förpackningar och tidningar ligger på förpackningsindustrin genom det så kallade producentansvaret.
  • Det innebär alltså att det är tillverkarna själva som ansvarar för återvinningen av sina produkter.
  • Insamlingen sköts av branschens gemensamma bolag – FTI (Förpacknings- och tidningsinsamlingen).
  • FTI har 6.000 återvinningsstationer i Sverige, till exempel vid butiker, bensinstationer och i bostadsområden.
  • Finansieringen sker genom att industrin betalar en avgift för varje vara de säljer i Sverige. Avgiften läggs på priset, så det är alltså i förlängningen konsumenterna som betalar för återvinningen.
  • Syftet med insamlingen är att så mycket som möjligt ska gå till materialåtervinning, det vill säga bli till nya produkter.
  • Branschens gemensamma bolag, FTI, samarbetar med återvinningsanläggningar och sätter krav på leverantörerna på andelen som återvinns.
DN granskar. Så tipsar du DN
  1. På tjänsten ”DN granskar” kan du tipsa oss om missförhållanden och lämna information som kan vara känslig. Adressen är dngranskar.dn.se. DN skyddar sina källor.
  2. Tjänsten är uppbyggd för att ge dig som tipsare största möjliga säkerhet. Därför krypteras ditt tips.
  3. Du får vara anonym. Granskande reportrar tar hand om tipset.

 

dngranskar.dn.se

Så gjorde vi granskningen.

DN har granskat vart den insamlade plasten tar vägen som svenskarna lämnar in till källsorteringen. Kartläggningen bygger på en genomgång av rapporter, e-postkorrespondens, polisanmälningar och statistik.

Vi har begärt ut och granskat en stor mängd offentliga handlingar från myndigheter och kommuner – både i Sverige och i Norge.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.