Välj högskoleutbildning utifrån vad du är intresserad av! Välj strategiskt först i andra hand.
Det rådet ger analytikern Torbjörn Lindqvist vid Högskoleverket. Han är mannen bakom ”Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden”, en rapport som presenterades den 5 mars.
Det kommer att behövas fler läkare och tandläkare i framtiden och det finns redan nu för många journalister, dessa fakta och flera liknande redovisas i rapporten.
– Men, säger Torbjörn Lindqvist, har man inte intresse av det man ska studera så blir det ändå inte bra. Har man däremot fastnat för ett par utbildningar kan man snegla på tillgång och efterfrågan när man gör sitt slutliga val. Det finns trots allt vissa yrkesgrupper där konkurrensen är hård och andra där det ser ljusare ut.
Sedan poängterar han:
– Att studera på högskola är helt allmänt ett bra val. Risken för arbetslöshet är mindre än om man börjar jobba direkt efter gymnasiet.
Balansen mellan vad arbetsmarknaden vill ha och vilka som utexamineras är sedan flera år densamma, det vill säga att endast för en tredjedel av utbildningsgrupperna är det balans mellan tillgång och efterfrågan. För ungefär 70 procent av utbildningsgrupperna väntas det bli antingen över- eller underskott på arbetskraft. Framför allt om inte antalet högskoleplatser är rätt dimensionerade.
Dagens finansiella kris avspeglas inte i Högskoleverkets rapport, som baseras på långtidsutredningens beräkningar från 2006–2007. En högskolestudent behöver mellan tre och fem år för att bli klar med sin utbildning och under den tiden kan också mycket ha hänt, menar Torbjörn Lindqvist.
I rapporten skriver man också att alltför många väljer högskoleutbildning utifrån det aktuella läget på arbetsmarknaden.
En annan icke-stabil faktor är att man inte vet hur in- och utvandringen kommer att se ut. Det är en viktig faktor eftersom många välutbildade rör sig mellan olika länder.
Några stabila faktorer finns det ändå som man kan ta hänsyn vid val av studier. Så till exempel ökar inte industrisektorn. Och att det till följd av många pensionsavgångar de närmaste åren bland 40-talister behövs till exempel läkare, tandläkare, arkitekter och biomedicinska analytiker är också ovedersägligt.
Och att befolkningsstrukturen gör att det behövs många utbildade inom vårdyrken som kan ta hand om 40-talisterna, det vet man också.
Vissa yrken är bristyrken sedan länge, som förskollärare. År 2013 räknar Högskoleverket med att inte ens hälften av behovet täcks. Bland annat för att få utexaminerade från lärarutbildningen riktar in sig på att jobba på förskola.
Allt fler har under senare år påbörjat utbildning inom konstnärliga yrken men det betyder att många med konstnärlig examen inte kommer att kunna försörja sig inom sitt område.
Flera högskoleingenjörer behövs. I dag utexamineras i snitt 3 200 årligen. Det täcker inte ens hälften av rekryteringsbehovet.
Högskoleverket räknar med att under alla år fram till 2025 kommer för många journalister ut på arbetsmarknaden i förhållande till tillgången på jobb. Detta om inte antalet utbildningsplatser minskas.