Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Här finslipas Hillary Clintons segervapen

Hillary Clintons kampanjhögkvarter har redan börjat ställa om siktet – från att vinna primärvalet mot Bernie Sanders, till att utmana republikanen Donald Trump.

De närmaste sju månaderna kommer två miljarder dollar att spenderas i tidernas mest kostsamma presidentvalskampanj.

DN:s Martin Gelin har som en av få utländska journalister besökt högkvarteret i Brooklyn.

För att komma till Hillary Clinton-kampanjens högkvarter svänger man av från en charmig gata som faktiskt heter Clinton street, i hjärtat av Brooklyn Heights, en stadsdel med pittoreska bruna tegelhus, ett stenkast från Manhattan. På adressen 1 Pierrepont Plaza ligger en ståtlig, men ganska anonym art deco-skyskrapa, där man sedan i april förra året har kunnat hitta den kampanj som ska se till att USA får sin första kvinnliga president hittills, i valet den 8 november.

Under stor sekretess drivs sedan ett drygt år tillbaka en enorm kampanjoperation från det här kontoret. De tar sällan emot utländska medier, men under mitt besök får jag en rundvandring just när man börjar justera sin strategi från primärvalet och börjar planera inför höstens val mot en republikansk presidentkandidat, som med stor sannolikhet blir Donald Trump.

Foto: (c) Andrew Lichtenstein/CorbisFoto: Corbis

Här på kampanjhögkvarteret syns redan små tecken på hur själva kontorsmiljön anpassats till ett kommande slag mot Trump. I ett konferensrum hänger en stor affisch på Hillary Clinton med ett citat där hon lovar att bekämpa kandidater som uttrycker sig aggressivt och fördomsfullt. Och i en digital kampanj den här veckan kritiserade Clinton kandidater som förespråkar rasism, sexism, fördomar, diskriminering och ojämlikhet, ett budskap som förmodligen inte riktar sig mot Bernie Sanders, hennes rival i primärvalet.

I Clintons tal de senaste veckorna har hon börjat säga ”I stället för att bygga murar bör vi riva barriärer”, en slug fras som inte bara kritiserar Trumps förslag om att bygga en mur mot Mexiko, utan även anspelar på det historiska i att kunna rösta fram USA:s första kvinnliga president. Skiftet till en kampanj mot Trump handlar även konkret om att börja flytta resurser, i form av kampanjpersonal, hyrda kontorslokaler och riktade reklamkampanjer, från primärvalets delstater till de delstater man tror kan avgöra höstens val, som Florida, Colorado och Virginia.

Foto: Martin Gelin

Det första man möts av inne på Clinton-kampanjens högkvarter är en stor vägg där Hillary Clintons trygga ledning mot Bernie Sanders i antalet delegater visas. En urdrucken champagneflaska står på ett skrivbord, häromveckan firades ännu en rad segrar i primärvalet. Längre in i kontorsutrymmet halvligger i ett slags soffliknande säng två strateger från den tekniska avdelningen med varsin laptop, som pryds av klistermärken från Obamas valkampanjer.

Man har gjort allt för att skapa en kontorsmiljö som ska kännas ung och hipp, för att motverka en vanlig nidbild av Hillary Clinton som en del av ett världsfrånvänt Washington-etablissemang. Flera av Clinton-kampanjens anställda säger att man varit ute efter att skapa en atmosfär som påminner om ”start up-företag” i teknikbranschen.

Inredningen präglas av en kaotisk lekfullhet. Väggarna kring skrivborden hos den mestadels unga kampanjpersonalen är dekorerade med intensiva collage av bilder, knappar och dekaler som ropar ut olika budskap. Under en banderoll med texten ”feminist” och en regnbågsfärgad Pride-flagga hänger en skylt med texten ”A womans place is in the White House.” (En kvinnas plats är i Vita huset).

Konferensrummen är döpta efter platser i Hillary Clintons eget liv: Little Rock, huvudstaden i Arkansas där hon bodde på 1980-talet när Bill var guvernör där. Wellesley, staden i Massachusetts där hon gick på college på 1960-talet. Chappaqua, den lilla stad norr om New York där hon och Bill nu bor.

Här trängs nu ett par hundra talskrivare, dataanalytiker, webbutvecklare och digitala strateger, samt dussintals unga praktikanter, som sitter längs långa, gemensamma skrivbord i kontorslokalens korridorer. Klädkoden verkar vara hämtad från teknikföretagen i Silicon Valley: ingen har på sig kostym eller byxdräkt. I stället är det munkjackor, jeans, gympaskor och gott om t-shirtar med budskap från Hillary-kampanjen. Efter att ha tillbringat de senaste veckorna på Donald Trumps kampanjmöten i Florida, Illinois, där publiken framför allt består av äldre vita män, går det inte att blunda för den slående kontrasten här på Clintons kontor.

Här är snittåldern under 30 och de flesta är latinamerikaner, svarta, asiater och muslimer. Det ser, med andra ord, ut som på gatorna utanför i Brooklyn.

Foto: Martin Gelin

Men bakom denna fasad av ödmjuk lekfullhet gömmer sig USA:s just nu mest ambitiösa och påkostade kampanj. Clintons presidentkampanj, och de organisationer som är kopplade till den, förväntas under de kommande sju månaderna spendera mer än två miljarder dollar på att besegra Donald Trump, om han blir Republikanernas presidentkandidat.

Det blir i så fall den dyraste presidentkampanjen hittills. Al Gores presidentkampanj år 2000 kostade jämförelsevis bara 200 miljoner dollar och Obama spenderade 750 miljoner dollar för att vinna valet 2008.

För Hillary Clinton har det varit en oväntat hård kamp mot Bernie Sanders i Demokraternas primärval under vintern. I förra veckan vann Sanders i tre delstater och allt tyder på att han kommer att hänga kvar i primärvalet hela vägen fram till partikonventet i sommar.

Men för Clintons kampanj har det egentligen bara funnits ett tillfälle då det var riktig kris. Efter Sanders stora seger i New Hampshire i början av februari började amerikanska medier spekulera i om det var dags för Clinton-kampanjen att börja avskeda folk. Mönstret kändes igen från valet 2008, då Hillary Clintons tidiga misslyckanden mot Obama resulterade i att många av de ledande strategerna fick sparken. Men den här gången hade man is i magen.

Kampanjledningen påpekade gång på gång att man räknade med att göra bättre ifrån sig när primärvalet rörde sig bort från Iowa och New Hampshire, till delstater som Nevada och South Carolina, där invånarna bättre speglar hur USA ser ut, med stora grupper av svarta och latinamerikanska väljare. Det visade sig stämma.

En strateg berättar att man använde sig av samma metoder som Obama gjorde 2008 i södern. Exempelvis den så kallade barbershop-strategin, där man siktade in sig på svarta frisörsalonger, som ofta är sociala knutpunkter i den amerikanska söderns storstäder. Där försågs salongsägarna med kampanjmaterial, som de sedan spred i sin lokala miljö. I South Carolina vann Clinton 87 procent av de svarta väljarna, nästan tio procentenheter högre än Obamas rekord åtta år tidigare.

Foto:

På kampanjhögkvarteret har man redan från början vetat att stödet från etniska minoriteter är Clintons viktigaste tillgång i primärvalet. I den amerikanska södern har svarta väljare hjälpt Clinton att dra ifrån så stort i antalet delegater att Charlie Cook, en erfaren politisk analytiker, nyligen förklarade att primärvalet redan är över, efter Clintons stora segrar den 15 mars. Clintons chefsstrateg Joel Benenson, som sköter kampanjens opinionsmätningar, sade nyligen i en intervju med Washington Post, att det nu är matematiskt omöjligt för Sanders att komma ikapp Clinton. Det innebär att Clinton-kampanjen i Brooklyn börjar ställa in siktet på Donald Trump.

En av utmaningarna för kampanjen nu är att locka över de unga, progressiva väljare som i stor utsträckning har föredragit Bernie Sanders i primärvalet. För att Hillary Clinton ska vinna måste hon se till att de inte stannar hemma i november. Under primärvalet tycks kampanjen ha gjort allt rätt för att nå ut till unga väljare. Clinton har talat mycket om frågor som engagerar unga, som exempelvis kostnaden för college.

Här i Brooklyn har man noggrant kopierat de strategier som Obama så framgångsrikt använde i de senaste kampanjerna och investerat resurser i digitala plattformar som Snapchat och Instagram, som är populära bland yngre amerikaner. Clinton har även fått stöd av kändisar som är populära bland unga, som tv-skaparen Lena Dunham och Katy Perry, och hon har gästat i strategiskt utvalda tv-serier (”Broad city”) och podcaster (”Another round”) som är populära bland USA:s unga vänster.

Foto:

Enligt Clinton-kampanjens strateger är en av kampanjchefen Robby Mook, 35, främsta egenskaper en förmåga att kombinera ny digital teknik med traditionella metoder för att organisera kampanjpersonalen ute på fältet och få väljarna att dyka upp på valdagen. Han har länge jobbat tillsammans med Clinton och skapat en status som en av USA:s mest fruktade kampanjstrateger.

Han har i sin tur rekryterat samma team av digitala strateger som jobbade för Obama. Sammantaget har ungefär hälften av de anställda på den digitala avdelningen en bakgrund från Obamas valkampanj.

– Robby kommer från en bakgrund av politiskt organisationsarbete, med speciellt fokus på att använda digitala verktyg för att motivera frivilliga kampanjarbetare. Det var något som inte fungerade så bra i Clinton-kampanjen 2008, men den här gången har man lärt sig av de metoder Obama använde i de senaste valen, säger Laura Olin, rådgivare åt Clinton-kampanjen för digital strategi.

Men ändå har unga demokrater hittills föredragit Sanders, som ofta vunnit 70–80 procent av väljarna under 30 i primärvalen hittills. I stället har Clinton förlitat sig på äldre väljare. Även där har man nått ut med hjälp av digitala kampanjer, med fokus på mer traditionella plattformar, som Facebook.

Foto:

– Hillary har själv sagt att hon inte är en naturlig kampanjpolitiker, så det har varit en utmaning att hitta ögonblick som fungerar från kampanjevenemangen där hon möter människor ute i landet. Där visar hon en varm och omtänksam sida som ofta går bortom karikatyren av henne. Så vi har fokuserat mycket på att göra videor där man ser Hillarys möten med väljare. Facebooks algoritm prioriterar videor, så vi märker att vi får stort genomslag på den typen av videor för framför allt äldre väljare, som nu använder Facebook i ännu högre utsträckning än i det förra valet, säger hon.

För att bättra siffrorna bland unga väljare i november kommer kampanjen att fortsätta fokusera på rättighetsfrågor för kvinnor, HBT-personer och etniska minoriteter. Här på kampanjhögkvarteret verkar i princip varje skrivbordsutrymme prydas av affischer och symboler för HBT-aktivister eller svartas rättigheter.

I en talande illustration av detta fokus berättar Laura Olin att det bästa ögonblicket i kampanjen hittills, när det handlar om att driva trafik och engagemang till kampanjens olika plattformar, var dagen då Högsta domstolen förra sommaren gjorde gayäktenskap lagliga i hela USA. Domslutet väckte enormt starka känslor över hela USA, inte minst bland unga, progressiva aktivister och Clinton-kampanjen lyckades snabbt få ut en lång, känslosam video som hyllade detta historiska ögonblick. En annan av de mest populära reklamfilmerna man gjort i kampanjen kommer från ett möte där Hillary Clinton tröstar en gråtande flicka, som säger att hennes föräldrar, papperslösa invandrare, ska deporteras.

I höstens kampanj kommer man också att satsa på budskap om just tolerans och antirasism och skapa berättelser om USA som ett land som alltid omfamnat mångfald och invandring – för att skapa en tydlig kontrast till Trump. Redan efter att Donald Trump vann stort i South Carolinas primärval i slutet av februari började Clinton-kampanjen ordna sina första möten där de diskuterade hur Trump ska kunna besegras i höstens val.

Strategin är att fokusera på tre områden. Dels kommer man att belysa Trumps många kontroversiella uttalanden, där han förolämpat kvinnor och etniska minoriteter. Man kommer även att framställa honom som en självisk, egocentrisk affärsman, som inte har något genuint intresse för att hjälpa den breda amerikanska medelklassen. Till sist kommer Clinton-kampanjen att göra en mer grundläggande attack på hans personliga karaktär och temperament, där de planerar att framställa honom som en vildhjärna som inte bör få ansvaret över USA:s kärnvapenarsenal.

Så hur stor chans har Trump att vinna ett val mot Clinton? Bland hans mest optimistiska anhängare ser man ett tillfälle för Republikanerna att expandera sitt stöd bland vita arbetarväljare i delstater som länge röstat på Demokraterna, som Pennsylvania, Wisconsin och Michigan.

Men många opinionsanalytiker och statsvetare är skeptiska till Trumps potential att göra något åt sin image som en extrem och kontroversiell kandidat, vilket stöter bort många väljare. Joel Benenson på Clinton-kampanjen har sagt att Trump är en så svag motståndare att man snarare tror att Clinton kan ha en chans att vinna även i konservativa delstater som Georgia, North Carolina och Missouri.

Andra konstaterar helt enkelt att allt vi sagt om Trump hittills har visat sig vara fel och att det därmed är svårt att förutspå vad som kan hända i höstens val. Just denna osäkerhet gör många demokrater nervösa. Sasha Issenberg, som är författare till boken The Victory Lab och en av USA:s främsta experter på modern kampanjteknik, menar att Trumps märkliga valkampanj är okänd mark, där de flesta experter helt enkelt inte vet vad som kan hända.

– All den expertis som vi byggt upp om metoderna som behövs för att vinna val de senaste åren har i princip visat sig vara felaktiga när det gäller Trumps kampanj, säger Issenberg.

Det är med andra ord svårt att veta om Clinton kommer att lyckas bättre med att angripa Trump än Republikanska rivaler har gjort under vintern. Hittills har Trump överlevt alla attacker. Men i hösten val är det andra väljargrupper som ska övertygas, och där har Demokraterna ett övertag.

Trumps förtroendesiffror bland kvinnliga väljare och etniska minoriteter är rekordlåga för en presidentkandidat. Enligt Gallup är Trump så impopulär bland det amerikanska folket överlag att president Obamas förtroendesiffror har ökat de senaste månaderna, som en direkt reaktion på att Trump syns så mycket. Clinton-kampanjen behöver därmed främst se till att bibehålla den negativa bild av Trump som de flesta väljare redan har.

– Republikanernas primärvalskandidater hade ju problemet att ingen lyckades knäcka koden för att övertyga en Trump-väljare om att inte rösta på Trump. Det verkar helt enkelt omöjligt att konvertera en hängiven Trump-supporter. Men Hillary Clinton har ju inte det problemet. Hon behöver bara behålla det stöd hon har. Det är redan 60 procent av amerikaner som ogillar Trump, så kampanjen måste bara se till att den siffran stannar kvar på den nivån, säger Sasha Issenberg.

Foto: Martin Gelin

Dessutom kan Trump lösa ett av de största problemen för Clintons kampanj: att det funnits en brist på genuin entusiasm bland Demokraternas kärnväljare och i synnerhet unga aktivister.

– Här finns det ett stort tillfälle för Hillary. De som är mest engagerade i digitala kampanjer, unga och etniska minoriteter, de har ett sådant djupt förakt för Trump att de kommer att engagera sig helhjärtat i Clinton-kampanjen, oavsett vad de tycker om henne. Så om du jobbar med Hillarys digitala kampanj så är det betydligt lättare att skapa engagemang genom en kandidat som Trump, än någon som John Kasich. Nu behöver de inte längre oroa sig för att väcka entusiasm över Hillary, utan de kan fokusera på att väcka entusiasm för att krossa Trump, säger Issenberg.

Därmed tyder mycket på att det blir en negativ kampanj från Clintons håll. Kampanjhögkvarteret lär inte dra sig för hårda attacker på Trump. Kampanjchefen Robby Mook är känd för flera negativa kampanjer tidigare och häromåret låg han bakom ett guvernörsval i Virginia som Time Magazine kallade den smutsigaste politiska kampanjen i USA.

– Trump är något av en drömkandidat för Demokraterna. Väljarna känner redan till hans dåliga sidor och allt som är roligt eller fånigt med honom, så de behöver inte lägga några resurser på att utbilda väljarna om det. Skulle Clinton möta någon som Marco Rubio så skulle det ha funnits vissa risker med att attackera honom på ett personligt plan. Clinton skulle ha kunnat anklagas för att vara rasistisk och nedlåtande mot en ung latinamerikan. Men med Donald Trump finns det knappast några sådana risker. Det är omöjligt att gå får långt i attackerna mot honom, säger Sasha Issenberg.

Vi har redan fått en glimt av Clintons första attacker mot Trump de senaste veckorna, där hon börjat kritisera hans uttalanden om utrikespolitik. I en retorik som påminner om presidentvalet 1964, då Lyndon B Johnson utmålade republikanen Barry Goldwater som en extremistisk galning, har Clinton överlag framställt Trump som en irrationell person. En opinionsmätning från ABC i början av mars visade ett enormt övertag för Clinton när det gäller utrikespolitik. 61 procent säger att de skulle föredra Clinton framför Trump som ledare under en internationell kris, medan 32 procent föredrog Trump. 54 procent tror att hon är bättre på att hantera terroristattacker, mot 40 procent för Trump.

Laura Olin förnekar inte att Donald Trump erbjuder oanade möjligheter för Clintons kampanj, men hon tänker inte luta sig tillbaka förrän valet är över.

– Han kommer definitivt att göra det lättare att skapa engagemang för digitala kampanjer och han kommer att fortsätta säga befängda saker som kommer att vara lätta för oss att attackera. Men det finns också en utmaning i att förklara att han faktiskt är ett verkligt hot. Min mardröm är att folk inte kommer att orka rösta, för att de tror att han är så löjlig att han omöjligt kan vinna. Och så vinner han. Visst framstår han som en seriefigur, men jag är livrädd för att han faktiskt har en chans att bli president.

Foto: Martin Gelin om inget annat anges.

Om reportaget

Artikeln i tre punkter

  1. Det mesta talar för att Hillary Clinton blir Demokraternas presidentkandidat. Hon leder stort mot Bernie Sanders och kampanjstrategerna har redan börjat formulera hur en kampanj mot Trump ska se ut.
  2. Mycket tyder på att det blir en negativ och aggressiv kampanj mot Donald Trump från Clinton-lägrets sida, om det blir dessa två som står mot varandra.
  3. Clinton ger sällan intervjuer och få journalister får tillträde till kampanjhögkvarteret i Brooklyn.

Om reportern

Martin Gelin har varit bosatt i USA sedan 2001 och skrivit flera prisbelönta böcker om amerikansk politik: ”Det amerikanska löftet” om Barack Obama och ”Den amerikanska högern” om Republikanerna, som nominerades till Augustpriset. I maj kommer ”Den längsta kampen”, hans bok om Hillary Clinton, på Natur & Kultur.

Fakta. Clinton leder över Trump

I en sammanslagning av flera opinionsmätningar får Hillary Clinton 49,7 procent av rösterna och Donald Trump 39,1 procent om de två skulle ställas emot varandra i ett presidentval i dag.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.