Sverige

Här odlas Sveriges första miljövänliga jätteräka

Forskarna Anders Kiessling och Matilda Olstorpe vid de bassänger i industrilokalen i Uppsala där jätteräkorna ska börja odlas.
Forskarna Anders Kiessling och Matilda Olstorpe vid de bassänger i industrilokalen i Uppsala där jätteräkorna ska börja odlas. Foto: Roger Turesson

I en industrilokal väntar tre stora bassänger på tvåhundratusen räklarver. Om några veckor kommer larverna från Florida. Det är startskottet för en ny, storskalig odling av jätteräkan.

Jätteräkan har ett rykte som miljöbov. Odlingarna har ofta inneburit skövlade mangroveträsk och hav som länsas på småfisk som mals till räkmat.

Men om några veckor går startskottet för en helt ny typ av räkodling. Uppfödning där restvärme och matrester tas tillvara ska göra de första svenska jätteräkorna skonsamma mot miljön.

– Vi ville hitta ett miljövänligt odlingssystem som fungerar på land och även i sjöar och hav, säger Matilda Olstorpe, docent i mikrobiolog och vd för bolaget som driver odlingen i Uppsala.

Hon arbetar även vid Sveriges lantbruksuniversitet och är en av forskarna bakom det nya odlingssystemet.

– Vi vill inte att man fångar fisk för att odla annan fisk och räkor. Därför har vi utvecklat ett system för att minska behovet av fiskmjöl.

En blandning av bakterier, mikrosvampar och alger får växa till sig och bli vad forskarna kallar en bioflock. Det smarta är att den har dubbla funktioner. Förutom att vara föda åt räkorna tar den även hand om räkornas avföring som den använder för sin egen tillväxt.

– Egentligen har konceptet funnits i femtusen år. När solen lyser på vattnet växer alger till sig och blir fiskmat. Vi har bara förfinat systemet, säger Matilda Olstorpe.

Bioflocken står för en del av räkornas föda, men det krävs ytterligare näring och där ska matavfall användas.

Forskarna samarbetar med mattillverkaren Findus och kommer att ta tillvara rester från företagets produktion, bland annat ärtor som inte går att sälja.

– De har 500–1 000 ton ärtor och 40 ton fiskrester som i dag eldas upp som biogas. Vi kan använda det till foder. Sedan kan restprodukter från vår produktion gå till biogas, berättar Matilda Olstorpe.

I sommar startar även en odling av jätteräka i Bjuv i Skåne. Då ska bassängerna värmas av restvärme från fabriken, värme som i dag går ut i skorstenen.

– Det finns otroligt mycket spillvärme i samhället som inte håller så hög temperatur att den kan användas som fjärrvärme. Men vi behöver bara trettio grader, så för oss är den perfekt, säger Matilda Olstorpe.

För att använda restvärmen från bassängerna finns planer på att koppla växthus till räkodlingen.

En jätteräka når ätstorlek på cirka tre månader. Själva odlingssystemet går även att använda på fisk.

– Lax kan inte odlas på det här sättet. Men tilapia, världens femte mest odlade fisk, fungerar mycket bra, säger Matilda Olstorpe.