Vi träffar dem på en regnig gata i bostadsområdet Sätra. De går igenom de sista detaljerna och vem som ska göra vad. Sen rör de sig bort mot det hyreshus där en av deras 20 målpersoner - "targets" - bor.
Mannen, en 22-årig kriminell ledargestalt, har nyligen frigivits från fängelse. Allt talar för att han fortfarande är brottsaktiv.
- Vi hittade en stulen ordningsvaktsbricka i hans bil häromdagen. Brickan kom från en stöld där det även försvann vapenlicenshandlingar. De är de vi ska leta efter nu, berättar polisinspektören Jonna på väg till fastigheten.
Hon är chef för Söderortspolisens nybildade SYL-grupp. Förkortningen står för Söderorts yngre livsstilskriminella.
- Vi inriktar oss på de som lever på brott och som är förebilder för yngre kriminella, säger Jonna, som varken vill röja sitt ansikte eller sitt efternamn.
För ett år sedan pågick en strid om hur svensk polis skulle bli bättre på att bekämpa organiserad och gängrelaterad brottslighet. Dåvarande rikspolischefen Stefan Strömberg ville förstärka den centrala polisen, Rikskriminalen, med 200 specialister och jämförde med USA:s federala polis FBI. Socialdemokraterna och Thomas Bodström gav honom sitt stöd. Men justitieminster Beatrice Ask sa nej. Allt polisarbete ska inte skötas från Kungsholmen, klargjorde Ask och betonade att hon hade "stor tillit till den lokala polisen". Kort därpå fick Strömberg sparken.
Nu, ett år senare, är FBI-modellen glömd. Istället är det satsningar på läns- och distriktsnivå som gäller. Antingen genom så kallade aktionsgrupper, där poliser, ekonomer och andra jobbar tillsammans den tid som krävs för att bevisa en brottslighet som man vet pågår. Eller, som inom SYL-projektet, att polismän i yttre tjänst punktmarkerar nyckelpersoner som valts ut efter särskilda kriterier. I det här fallet 20-30-åringar som ingår i kriminella grupperingar och/eller är drivande inom rån- och narkotikabrottslighet.
- Metodiken går ut på att vara offensiv, våra målpersoner ska veta att vi ser dem och att vi går till botten med minsta lilla misstanke. Samtidigt försöker vi öppna för en dialog. I bästa fall kan det leda till att vi lyckas omvända någon, säger Ingalill Hult, chef för Söderportspolisens enhet för grova brott och initiativtagare till SYL.
SYL:s mål är att slå sönder distriktets kriminella nätverk. Huruvida detta kommer att lyckas återstår att se. Men sedan starten för knappt två månader sedan har sju av 20 listade personer gripits, varav tre fortfarande sitter häktade. 45 husrannsakningar har utförts, fem skjutvapen har hittats och drygt en halv miljoner kronor har beslagtagits.
Dessutom har spaningen mot målpersonerna lett till misstankar mot kriminella som listats av andra polisenenheter. I en bil som kördes av en gängmedlem från Uppsala hittades stora mängder falska utländska sedlar, ett fall som lett till att Interpol och polisen i ett par andra länder kopplats in.
- Genom att vara envis och köra allt i botten kan man få upp spår som leder från gatan till de kriminella topparna, säger Fredrik Leinfelt, som tar hand om SYL-gruppens utredningsarbete.
De civilklädda poliserna försvinner upp i hyreshuset. Några minuter senare kommer två av dem ner med 22-åringen, som hämtats till förhör misstänkt för häleri. Några timmar senare, när husrannsakan i hans bostad är klar, släpps han igen.
- Vi hittade inga stulna vapenlicenser. Men han vet att vi inte kommer att glömma honom, säger Jonna.