Folkhälsoinstitutet, FHI, fick 69 miljoner för att få svenskarna att fimpa mellan 2008 och 2010. Men målet gick upp i rök. I dag röker fler. Nu kräver FHI hårdare tag mot nikotinslavarna.
- Höj tobaksskatten med 5 procent årligen.
- Inför totalt marknadsförings- och exponeringsförbud – tobak ska inte få förvaras inom synhåll för konsumenterna.
- Lagstifta om fler rökfria miljöer.
- Jobba särskilt för att få unga under 18 år att låta bli att röka.
Så ser Folkhälsoinstitutets drömlista ut över åtgärder för att få fler svenskar att fimpa för gott. Visserligen är man nöjd över att drygt 200 000 svenskar har slutat röka under de senaste fem åren, men samtidigt har minskningen planat ut och enligt institutets senaste siffror röker numera 12 procent av männen – en ökning med en procent jämfört med förra året – och 12 procent av kvinnorna, varken mer eller mindre än förra året.
Bland personer med utländsk bakgrund röker 19 procent och hela 43 procent av flickorna som går andra året i gymnasiet säger att de röker. Också det är en ökning – för sex år sedan svarade 38 procent av dem ja på samma fråga, enligt helt färska siffror från CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
Av killarna i samma ålder säger 36 procent att de röker, jämfört med 32 procent år 2004.
– Klart vi frågar oss vad som krävs för att gå vidare. Vi är övertygade om att det krävs mer genomgripande åtgärder. Såväl Norge, Finland, Kanada och Storbritannien har infört ytterligare regleringar, säger Cecilia Birgersson, utredare inom tobaksprevention på FHI.
Att till exempel totalförbjuda att tobaksvaror ens exponeras i affärerna är en billig och effektiv åtgärd enligt de studier som genomförts i de länder där man har ett exponeringsförbud. Ser man inte cigarettpaketen påverkas framför allt de ungas attityd, det minskar den totala konsumtionen och impulsköpen.
Att utöka rökförbudet i offentliga miljöer är en annan åtgärd som visat sig vara effektiv.
– När vi frågar skolelever om det röks på deras skolgårdar svarar 80 procent ja. Så ska det inte behöva vara, menar Cecilia Birgersson.
För de 69 miljoner som FHI fått av regeringen under åren 2008–2010 för att genomföra det så kallade nationella tobaksprojektet har myndigheten bland annat satsat på förebyggande åtgärder bland barn och ungdomar.
17 länsstyrelser sökte och fick pengar som bland annat gått till utbildning i kommunerna.
– Så vitt vi vet har det funnits ett större fokus på frågan ute i komunerna under projekttiden. Det är bra i sig, för rökförbud på krogen räcker inte för att folk ska sluta, det krävs fortgående åtgärder, säger Cecilia Birgersson och påpekar att FHI inte fick några pengar alls för tobaksprevention under åren 2005–2008, vilket kan ha lett till att antalet rökare ökat.
Ungefär 70 procent av de som röker uppger att de vill sluta. I dag har primärvården ett stort ansvar för att stötta dem att också göra det.
Men alla måste hjälpas åt, menar Cecilia Birgersson:
– Om hela samhället går åt samma håll har det betydelse. Många kommuner har kommit långt med att införa rökfri arbetstid, men det är många arbetsgivare som skulle kunna göra mycket mer.
FHI:s projekt ska utvärderas i maj nästa år.
Fotnot: FHI vill jobba hårt för att få unga att fimpa, men ser ingen möjlighet att införa totalt rökförbud för unga under 18 år som texten tidigare antydde.