Kommittén består av riksdagspolitiker från samtliga partier, men var trots detta överens om förslagets innehåll.
Grundsatsen i grundlagsförslaget är att "varje medborgare är skyddad mot intrång som sker i hemlighet och utan samtycke", säger kommitténs ordförande Olle Abrahamsson, den ende utan riksdagsbakgrund.
Grundlagen skulle inte innebära något totalstopp för tvångsmedel, såsom buggning och avlyssning, förtydligar han.
- Men att skydda den personliga integriteten står fullt i paritet med yttrandefrihet och andra grundlagsstadgade rättigheter, säger Abrahamsson.
Den 1 januari 2011 ska förslaget träda i kraft om riksdagen har godkänt det. Det innebär att det förslag om obligatorisk lagring av teleuppgifter som riksdagen ska ta ställning till i år, inte kommer att ha den nya grundlagen i ryggen. Det går inte att snäva in tiden, eftersom det för en ändring i grundlagen krävs två riksdagsbeslut med allmänna val däremellan.
En av de konkreta punkterna i lagförslaget är att det i brottsbalken ska stiftas förbud mot fotografering utan samtycke i privata miljöer.
- Det finns i dag inte förbud mot integritetskränkande fotografering. Det är inte förbjudet att filma via en ventil i badrummet. Det finns en mängd nutida exempel på försmådda äkta män och hyresvärdar som filmat kvinnor utan deras vetskap, säger Olle Abrahamsson.
Han tar upp ett fall i Högsta domstolen, där en man filmade sin exflickvän i en sexuell situation och sedan visade filmen i ett sällskap på 30 personer.
- Han bröt inte mot lagen, säger ordföranden, och pekar därmed på ett område där större klarhet och stränghet ska råda.
Han rabblar upp privata rum där fotografering och filmning aldrig ska få ske: Omklädningsrum, provhytter, klassrum, toaletter. Och det egna hemmet.
Ställen där det däremot även i framtiden ska vara fritt fram att filma och fotografera är gator och torg, arenor, skolgårdar, i skogen och andra offentliga rum.
Kring detta resonemang börjar mediefrågorna att hagla. Statsministern inne på sitt tjänsterum, dit obehöriga normalt sett inte får komma och som inte kan ses som ett publikt rum - måste pressfotografen då fråga om hon eller han får lova att ta en bild?
- Ja, rent principiellt blir det ju så. Men det kan ju vara ett sånt tillfälle då det är försvarbart att ta en bild utan samtycke, säger Abrahamsson.
I kommitténs förslag inryms nämligen vad ordföranden kallar "en ansvarsfrihetsventil". Det finns vissa situationer där fotografen kommer undan med att plåta trots att personen på bilden inte vill vara med. Det kan handla om att en brottsling fotograferas i samband med gärning eller därefter. Eller alltså att fotografera en politiker med garden sänkt.
- Medias jobb kommer inte att ändras nämnvärt av detta. Man får fortsätta ta kort på kändisar och politiker på restauranger, på badstranden. Man får ta bilder på skadade och sörjande personer på olycksplatser, även om det förstås väcker pressetiska frågor. Och det kommer att finnas visst utrymme, även utan samtycke, att fotografera i privat sammanhang, säger Olle Abrahamsson.
Det här med "visst utrymme" är inget kommittén lyckas dra gränser kring i dag. Men personerna bakom förslaget är säkra på en sak - att rådande lagstiftning snällt får anpassa sig efter den nya grundlagen.
- Ja, regeringen tvingas se över i stort sett hela lagstiftningen så att det överensstämmer. Det blir en skyldighet för dem. Men nu, fram till 2011, har de tre år på sig att transformera de gamla lagarna, konstaterar Abrahamsson.
Det verkligt viktiga är enligt honom nu hur lagstiftningen genomförs, inte att.
- Jag kan hålla med om att betydelsen av själva grundlagen är överdriven, säger ordföranden.