Swiftavtalet handlar om när och hur amerikanska myndigheter ska kunna få tillgång till uppgifter om banktransaktioner som finns i företaget Swifts databas. Swift sköter tekniken för informationsöverföring åt tusentals banker (se fakta härintill).
Avtalet motiveras med behovet av att kunna spåra de ekonomiska aktiviteter som terroristnätverk ägnar sig åt. Ministerrådet har redan godkänt det.
Det finns flera skäl till att Swiftavtalet har blivit en het potatis i EU-politiken. Det berör den känsliga avvägningen mellan å ena sidan behovet av övervakning för att kunna skydda medborgarna mot terrordåd, å andra sidan medborgarnas rätt till integritet och rättssäkerhet.
Men därutöver har avtalet blivit en bricka i spelet om vilket inflytande EU:s olika beslutande institutioner ska ha nu när Lissabonfördraget trätt i kraft. Fördraget ger parlamentet väsentligt mer makt, men hur det kommer att se ut på detaljnivå återstår att se.
Parlamentariker i alla läger är starkt kritiska till att det svenska ordförandeskapet drev igenom Swiftavtalet i ministerrådet dagen innan det nya fördraget började gälla. Konsekvensen är att parlamentet nu bara kan säga ja eller nej till den färdiga avtalstexten, utan möjligheter att påverka utformningen.
Dessutom trädde avtalet i kraft redan den 1 februari, det vill säga innan parlamentet fått säga sitt. Parlamentets polske talman Jerzy Buzek har riktat kritik mot hur detta gått till direkt till den svenska statsministern Fredrik Reinfeldt. Att kommissionen varit sen med information i ärendet har ytterligare spätt på parlamentarikernas missnöje.
Den socialdemokratiska partigruppen i parlamentet är emot avtalet som det ser ut nu.
- Vi accepterar inte att USA ska få hämta uppgifter om europeiska bankkunder men inte vice versa. Dessutom saknas det möjligheter till upprättelse för personer som kollas upp men är oskyldiga, säger Anna Hedh, ledamot (S) i parlamentets utskott för medborgerliga rättigheter.
Anna Hedh bekräftar att parlamentet också passar på att ”visa musklerna” i dragkampen med ministerrådet och kommissionen om inflytandet över EU-politiken.
I utskottet för medborgerliga rättigheter sitter även Anna Maria Corazza Bildt (M). Hennes partigrupp EPP är också kritisk till hur ministerrådet har hanterat saken. Corazza Bildt och EPP-gruppen i stort anser att parlamentet trots detta bör säga ja till Swiftavtalet.
- Min syn är att vi gör det för oss själva, inte för amerikanerna. Vi behöver det här för att skydda våra egna medborgare.
Corazza Bildt framhåller att EU-länderna inte har något som motsvarar USA:s system för att kartlägga terrornätverkens finansiella kanaler (kallat terrorist finance tracking programme).
Aldegruppen är liksom socialdemokraterna emot avtalet, vilket enligt uppgift till DN.se även gäller vänstern och de gröna.
Juristen och forskaren Mark Klamberg vid Stockholms universitet är engagerad i debatten om övervakning och integritet, till exempel kring FRA-lagen. Enligt hans bedömning är rättssäkerheten hyggligt tillgodosedd i Swiftavtalet.
- Det framgår av avtalstexten att myndigheterna bara får begära ut begränsade utdrag ur databasen och att det måste finnas en misstanke om terroristbrott i grunden, säger Klamberg till DN.se.
- Det står explicit att man inte för göra automatiserade sökningar eller syssla med så kallad data mining. Det tycker jag är lugnande.
Det största frågetecknet som Mark Klamberg ser handlar om skälen till varför ett särskilt avtal behövs.
- Jag förutsätter att det sker ett utbyte av bankuppgifter när det gäller annan brottslighet än terrorism, exempelvis ekonomisk brottslighet. Varför räcker inte de mekanismerna? Det är en fråga som jag skulle vilja att politikerna svarade på, säger Klamberg.
Det avtal som striden gäller nu är ett tillfälligt avtal. I dag röstade alltså det ansvariga utskottet nej och enligt planeringen ska EU-parlamentet i sin helhet ta ställning i nästa vecka. I höst är det meningen att ett mer långsiktigt avtal ska förhandlas fram och då kommer parlamentet i enlighet med Lissabonfördraget ha ett större inflytande.