Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Hemliga förhandlingar om tiggarna i Sverige

Foto: Roger Turesson

Sveriges regering har i flera månader fört hemliga förhandlingar med Rumänien för att försöka hjälpa landets romer på plats, kan DN avslöja. Men nu har diskussionerna havererat.

– Jag är förbannad, ledsen och besviken. Men vi ger inte upp, säger EU-minister Birgitta Ohlsson (FP).

Nu driver regeringen frågan vidare till EU-kommissionen.

Tiggarna på Sveriges gator blir inte färre utan snarare fler. Ungefär 90 procent av dem är rumäner som rest hit för att försöka hitta ett sätt att försörja sig, visar undersökningar från bland annat Stockholms stads socialförvaltning. Situationen med fattiga romer som tigger pengar har lett till en intensiv nationell debatt, där Sverige skiljer sig från många andra länder i Europa dit tiggare sökt sig, berättar EU-minister Birgitta Ohlsson.

– Vi har en mer empatisk syn på de här människorna. Jag tror att andra länder, inte minst Rumänien, är förvånade över hur vi ser på saken, säger hon till DN. Många svenskar känner en oerhörd empati och sympati med tiggarna och vill verkligen hjälpa till och det tror jag att Rumänien har förstått nu. Jag tycker det är fasansfullt och blir jätteprovocerad när folk lägger fram förslag om att förbjuda tiggeri, fortsätter hon.

Den misär som många av EU-migranterna lever under på sina resor i Sverige har ställt landets politiker inför en helt ny situation där ansvarsfrågan är otydlig. Vem har ansvar för de här människorna? Är det kommunen, regeringen eller EU?

Många frågor har riktats mot Rumänien. Varför kan inte romerna försörja sig i sitt hemland? Hur kan det komma sig att tiggarna säger att det är bättre här på gatan i minusgrader än i deras egna hem? Och varför använder inte Rumänien miljarderna för socialt utsatta som EU-kommissionen gett landet i den europeiska socialfonden?

Det undrade även svenska regeringen och inledde för några månader sedan, i största hemlighet, förhandlingar med Rumänien för att pressa landet till att bättre ta hand om sina medborgare. Eftersom Rumänien är mycket fattigt (näst fattigaste nationen i EU) har Sveriges strategi gått ut på att få landet att använda mer av EU-stödet för att satsa på landets utsatta. Som DN tidigare berättat har Rumänien fått miljarder i EU-stöd i unionens strukturfonder men bara plockat ut en knapp tredjedel. Endast en bråkdel av den tredjedelen har kommit romerna till del.

Förhandlingarna har varit intensiva och bestått av en rad olika möten med Rumäniens regering, EU-kommissionärer och ministerkollegor i Bryssel. Sverige har framfört sitt krav om att med hjälp av EU-kommissionen och andra medlemsländer inrätta en oberoende expert-insatsstyrka i Bukarest som ska se till att pengarna i EU:s strukturfonder verkligen plockas ut och når fram till landets fattiga.

Men Rumänien har gett Sverige kalla handen. Därför väljer EU-minister Birgitta Ohlsson nu att gå ut och berätta om regeringens hemliga arbete.

– Vi har försökt få Rumänien att ställa sig bakom förslaget men hittills har de vägrat. Jag tror det har att göra med politisk ovilja och politisk prestige - att man inte vill att andra länder ska lägga sig i landets inrikespolitiska angelägenheter. Det här är dessutom inte en fråga som rumänska regeringar och politiker vinner val på. Jag blir vansinnig på det ointresse de har visat för frågan.

– Vi har haft ett långt tålamod. För oss handlar det inte om prestige utan om att hjälpa dem på marken. Jag vet inte hur många romska bosättningar runt om i Europa som jag har besökt där människor bokstavligen växer upp på soptippar.

Varför vill inte Rumänien gå med på förslaget?

– De vill inte blanda in EU- kommissionen och andra länder, men det här är en fråga för hela Europa, inte bara för Sverige och Rumänien. Vi ger inget bistånd till Rumänien och dessutom finns det massor av EU-pengar för ändamålet. Rumänien ska få 202 miljarder kronor i fonderna under perioden 2014-2020. Pengar finns.

Har Rumänien presenterat någon alternativ lösning?

– Nej. De säger att de kan tänka sig ett samarbete bara med oss. Men för ett framgångsrikt recept måste man ta med expertis från hela Europa.

Men Sverige nöjer sig inte med ett nej. I dag skickar regeringen in sitt förslag till EU-kommissionen – utan Rumäniens underskrift. Förhoppningen är att kommissionen ska sätta press på Rumänien så att en expertgrupp ska kunna installeras i Bukarest så snart som möjligt.

– Det här är akut. Vi vill att det ska börja verka direkt. Och vi vet att fler länder kommer att ansluta sig till förslaget om vi går i bräschen. Jag kan inte avslöja vilka det är, men vi har fört förhandlingar med andra länder om detta.

Vilka skulle vara med i expertgruppen?

– Experter från Polen och Lettland, länder som har en liknande historia men som har lyckats fantastiskt bra med att använda EU-stöd från strukturfonderna, experter på romers utsatthet och någon svensk expert eftersom det är vi som tagit initiativet. Vi tänker oss en task-force motsvarande den som EU tillsatte i Grekland där experter ser till att landet använder varenda krona på bästa sätt, så att inget kommer undan i korruption och att det leder till förändring och förbättring för folken på marken.

För en del skulle det här kunna tolkas som ett sätt att försöka bli av med de tiggare vi ser på Sveriges gator och ett sätt att tillmötesgå de väljare som inte vill ha tiggarna kvar i Sverige. Kommentar?

– Nej, det här har inget att göra med att begränsa den fria rörligheten eller införa ett förbud om tiggeri. Det handlar om att förbättra livet för dessa människor. Pengar finns och varje land har ansvar för att ta hand om sina egna medborgare.

Hur ser regeringen på EU-kommissionär Laszlo Andors kommentar (i DN 30 mars) om att Sverige borde integrera tiggarna och ge dem jobb?

– De rumänska romer som tigger på gator i Sverige har precis som övriga EU-medborgare rätt att vistas i Sverige i tre månader. Den som har ett jobb att försörja sig på är välkommen att bosätta sig här.

DN:s frågor som Rumänien inte svarat på:

DN har sökt representater för den rumänska regeringen och för ambassaden i Stockholm utan att få något svar. Här är frågorna som DN vill ha svar på.

Varför sade Rumänien nej till det svenska förslaget att tillsätta en expertgrupp i Bukarest för att bistå Rumänien att få tillgång till EU:s strukturfonder och få använda medlen till missgynnade invånare i landet?

Varför vill inte Rumänien involvera EU-kommissionen i processen?

Har Rumänien andra förslag? Vilken är Rumäniens lösning?

Vilken är Rumäniens uppfattning om de senaste månadernas förhandlingar med Sverige? Vilken är Rumäniens uppfattning om vad Sverige ville uppnå?

Fakta: Därför kommer inte EU-pengarna fram till romerna i Rumänien

1) Politisk ovilja:
Politiker i Rumänien vet att insatser för romer är impopulära och kan leda till en valförlust. I Rumänien finns i stället en tradition av att köpa romers röster.
2) Pengar saknas:
Kommuner med en hög andel romer och organisationer som arbetar för romer är resursfattiga och har inte råd att medfinansiera projekt.
3) Ineffektiv förvaltning och korruption:
Uteblivna betalningar och försenade processer har lett till att romska aktörer och kommuner drabbats av underskott och gått i konkurs.

• För perioden 2007 - 2013 avsatte EU 184 miljarder kronor till Rumäniens utveckling. 33 miljarder av dem placerades i socialfonden, varav endast 20 procent användes. 4 miljarder av dem spenderades på utsatta grupper, men hur mycket som kom romer till del kan Rumänien inte säga.